Hoppa till innehåll

Fart

12 oktober, 2011
tags:

Vissa dagar hinner man inte med nånting. Twinsen sover omlott. Milja har fått för sig att alla famnar och stolar beter sig likadant som hennes sitter, med andra ord, är fjädrande, så hon försöker göra fart med kroppen. Jisses, idag var hon på väg nedför soffan, men hon hann inte. Hon vill iväg, iväg och jag vet inte var jag ska sätta henne för att hon ska vara nöjd. Hon rullar åt båda hållen och är en mästare på att knuffa iväg sig, fast hon ligger på rygg. Isaac är fortfarande lite lugnare, men jag är lite skraj för den dag då han sätter iväg med samma fart. Den dagen, den sorgen, det tar vi då.

Fast det där med min dammsugning gick om intet idag, likadant med det där kastrulldiskandet som jag är så vansinnigt less på just nu.

Ingen ro

11 oktober, 2011
tags:

20111011-223522.jpg
Nepp, den här tjejen vill inte sova. Speciellt inte när morsan försöker sticka färdigt en socka och det finns ett alldeles underbart mönster i prasslig plastficka som man kan tugga på!

— ännu senare —

Ibland undrar jag om småbarn smygdricker kaffe. Jag har glömt hur sprättiga de kan vara och hur snabba de är. Hjälp! 😀

Om man tröttnat på tacos, men ändå inte

11 oktober, 2011

Egentligen skulle vi ju bara gå ut en stund för att det blev så himla fint väder.

Men så kom jag på att vi ska gå till affären på samma resa. Och plötsligt händer det – Milja kan sitta hur bra som helst. Även fast jag fällde ner ryggstödet. Där sitter hon, stolt som en fura, hon vägrar lägga sig, fast jag vänligt försökte peta ner henne, för att hon inte skulle ramla ur vagnen. Icke. Hon höll på att somna framstupa och DÅ gick det att lägga ner henne.

Årets bästa köp: De vita overallerna som jag gick och bytte till en större nummer för att de skulle kunna ha dem längre. Hurra för att jag orkade göra det, jag är glad åt mig själv. Fast nu blir det snart till att klä på dem lite mer, eftersom de vill sitta upp längre perioder.

Om man tröttnat på tacos, familjelyxen numero uno, kan man göra en variant på det. Chimichangas, eller burritos med kyckling och färskost. Det lönar sig däremot inte att överdosera den där tacokryddan, för den tar snabbt över. Jag gjorde en variant med veggosnitzel och en annan med kyckling. Enkelt och lätt, bra även då man har överbliven kyckling som man vill göra nåt med.

Ikväll skulle vi ha TV-kväll med House och hela faderuttan, men nej! Då kommer det nåt fotbollsäckel-EM-kval hela kvällen! Varför ska hela världen lida för att det kommer lite fotboll och varför ska man flytta på program som borde vara där?

Sova och tipsa

11 oktober, 2011

Vem sade att tvillingar inte sover bra tillsammans? Idag sov två små stockar tillsammans i vagnen i en och en halv timme. Hurra för det! Och i morse sov alla barn till 08. Vilken lyx! Det applåderar vi! Bra sovande gör alla extra glada och det är lätt att vara glad.

Idag lurade jag i de små liven lite burkmat, jag blandade en burk med mat som jag hade gjort. Dels för att det faktiskt ska gå åt, och dels för att det skulle räcka, det blev lite gränsfall.

Sitta upp och stå upp är det nya mantrat här. Speciellt för Milja, som inte gillar att ligga ner. Nej, upp upp, ska man ju!

Eller att leka med roliga, fluffiga saker, om man nu måste halvligga. Mest är vi ändå på golvet.

Helt perfekt, om man ska ta få tag i fötterna, ju!

– Ja, och så var det en sak till! Ni får gärna nominera oss till Bloggpriset. Ja, här är det röstfiske så det stänker om det, men det tänker vi inte sticka under stol med. Vi var ju faktiskt med ifjol också, finalister, alla tre – mamma och vi i magen. De var så roligt så! 😀

En skvätt gråt, en skvätt regn

10 oktober, 2011

Nepp, man ska inte tro att allt sker så lätt. =D

Milja fick stora skrikskovet på eftermiddan. Det kanske började med att hon rullade in i en hylla (hon låg på själva hyllan och blev sur åt det). ^^ Sen var det bara ledsamt, ledsamt och tråkigt, tyckte twinsen, som både ville sitta i min famn, men det blir lite klurigt i längden. Det är svårt när man vill upptäcka världen och man inte riktigt kan själv. ^^ Då var det mycket bättre att gå ut istället. Där finns det mycket blinkande bilar, roliga löv och regnvåta mammor att se på. Ja tänk er själva, vem skulle inte gilla att bli runtkörd i en rullande säng, när regnet smattrar vänligt på taket och nån annan går runt med en?

Det öste ner, men vagnen har ju ett bra regnskydd. Hurra för sånt!

Ute är det skönt att sova. De sa inte ett ord. Ibland tycker jag de ser så lika ut, fast de är kille och tjej.

Det bästa med regn är att kläder går att torka och att man får gå in igen. Men det var rätt skönt ute.

Sen kan man ju göra det svårare för sig själv genom att inte ta gummistövlar. Varför gjorde jag inte det? 🙂 Dagens mysterium. Sannerligen. ^^ Det var rätt skönt att gå med lättare skor i alla fall.

Mat och bra!

10 oktober, 2011

Alltså jag har det sjukt bra här hemma. Jag och ungarna har återgått till vardagsrutinerna. Här kokas en färgglad maträtt idag. Visst var det bra att äta färggrannt?

Dagens bebismatrecept:
1 liten aubergine
1/2 batat eller 4 små potatisar
ett par matskedar frusna ärtor
2 morötter
köttfärs (nötkött)

1/2 Herbamare-buljongtärning utan salt
grillkrydda utan salt
lite torkad basilika
(ev. lite rapsolja)

Koka nötfärsen 7 minuter i en kastrull. Jag hade gjort detta på förhand idag, tog upp en portion från frysen. Jag kokar 400 gram i taget och sätter i en halv buljongtärning. (En dagsportion kött för en bebis 6-12 mån är ungefär 30-40 gram.)

Tärna batat och morot och koka upp tillsammans med ett kryddmått grillkrydda och basilika (och rapsolja).  Sätt i ärtorna. Efter fem minuter, sätt i aubergine och låt koka ca 10 minuter till eller tills rotsakerna är mjuka. Har du potatis, kan det ta lite längre, beroende på sort eller hur stora bitar man tar.

Sätt i köttfärsen, mixa allt med stavmixer. Om man slarvmixar lite, blir det större bitar kvar, helt hur man vill. Jag brukar dessutom sätta till lite Nan2 i maten.

Världens sötaste ungar har inte världens bästa tålamod, men satt i köket och bet på skedar, kastade lock och burkar medan jag lagade mat. Ibland drog vi en liten trudelutt och sjöng nåt. Att banka rytmer är roligt.

Det verkar dock inte spela nån roll vilka leksaker  man ger dem – de sprider ut alla utom skedarna. Och speciellt den där gula sleven/moku, den är en storfavorit. Vad är det som är så kul med den?

– Vi är söta och det vet vi om. Det är ett bra trick som vi använder ofta. Som när man vill upp i famnen till exempel.

Nu sover de små liven och är ännu mer änglalika. Köket är rent, golvet är rent, diskmaskinen klar, jag har fått äta och dricka en kopp lyxkaffe. Ute regner det, tror jag. Jag har inte kollat än idag. Det märks nog senare! Jag ska sticka ett par maskor eller nysta ett garn så länge de båda eller den ena sover. Snart kommer två till av mina favvokillar hem. Vi har det nästan äckligt bra! Carpe Diem!

Hopkok, del 2

9 oktober, 2011

Minä kirjoitan osan blogistani suomeksi tänä iltana, koska toivon ja luulen että osa kurssilaisista kurkistaa tänne jossakin vaiheessa. Kiitos hyvistä, antoisista päivistä! Lähdin kotiin hyvin väsyneenä (ja vähän höyryissä :D) mutta hyvin onnellisena. On onni olla tämmösessä porukassa, käsittelemässa lankoja, värjäämässä ja oppimassa uutta kädentaitoa. On myös ihanaa työskennellä käsillä, vaikka tuota pesemistä oli ihan tarpeeksi. 😀

Idag avslutade vi en väldigt skön, givande och härlig kurs i glada människors lag. Det blev en hel del olika garn, få se vad jag kan göra av de här härliga färgerna! Det är inga stora mängder, men nåt ska man väl få ihop. Sådana här dagar önskar jag att min mormor skulle ha levt. Hon har inte färgat garn, men handarbetat så mycket. De hade dessutom en massa vävstolar i samma lokaler som vi var i, så jag och mamma började nörda oss (per telefon) om sånt också! 😀 Länge leve hantverk, säger jag bara! Ni får stå ut med att se dem i bloggen. 😀

Alla var glada idag! Solen sken över Aura å när jag traskade hemåt. Trött i benen, glad i hågen, inte bara med nytt garn i bagaget. Även nya idéer, nya människor man träffat, ny inspiration – och Mika hade gjort mat när jag kom hem. Härligt!

Dagens William:

– Mamma du ska ha bh. För att ingen ska riva dig där. (jaha?! hahha!)

Han är förresten så rolig! Han ville se alla mina garn och frågade vilka färger det hade blivit. Sen frågade han om igen vilka växter vi hade använt. Han bar en härva till sitt eget rum och ville ha den hängande där. Fina, kloka killen. Det är bra att lära sig att allt inte är industriellt, att man kan få saker ur naturen också.

Isaac och Milja flabbade åt mig och var glada att mamma är hemma igen! Det ÄR skönt att vara hemma igen! :D´

Bilder från idag: ^_^

Här har vi redan kommit till färgningsskedet. Det gröna kommer från rödlök (faktiskt!) och det knallröda från koschenill. Koschenill eller kokenilli på finska, är inte en växt, utan en lus. De finns på vissa kaktusväxter, alltså inte i Finland. De innehåller karminsyra eller karmin, som ger en stark röd färg.

Garn på väg till betning med alun och ute på gården kokas getpors i tre timmar för att man ska få ut färgen. Vi fick fylla på med en massa ved, så mitt hår luktade rök hela dagen. Dessutom kan man inte koka pors inomhus, för de där ångorna är lite lätt hallucinationsframkallande.

En bit av dagens torkrum. Det olivgröna kommer från rödlök, det röda från koschenill, det ljusa intill det röda från en lav/mossa (som jag inte kan namnet på, nåt med sten..) och längst bak pånyttkok från gårdagens gryta (minns inte vilken).

Mera rött, fast i en annan nyans. Det här kommer från en svamp, rödskivig spindling (verihelttaseitikki). Säg det tio gånger efter varann!

Det gula, på samma ställning som det röda, är från getpors och det ljusare gula, som inte syns lika bra och egentligen är ännu ljusare, kommer från persilja.

Och så hela skörden, förutom en fuxiarosa härva som fattas! Fast, som sagt, det är ca 20 gram per härva (på ett nystan 7 bröder finns 100 gram, eller 150 om det är ett stort nystan), så det här blir att kombinera eller göra små projekt. Eller färga mera hemma! 7 bröder-garnet är ypperligt att färga. Det är mjukare än Nallegarnet efter allt tvättande och färgande. Det kritvita garnet ger en skarp färg.

Hopkok

8 oktober, 2011

Det är otroligt va trött man kan bli av att koka lökskal och puttra garn hela dagen. Fast man inte är med ungarna. Eller så är jag ovan att stå hela dagarna och umgås med en massa folk och prata finska. ^_^ Jag märker att det gjorde skillnad att vara i skolan och plugga på finska, men de där växtnamnen får jag repetera i huvudet hela tiden (och kolla via mobilen för att översätta vissa namn!).

Vi har nystat om en massa garn, till 20-gramshärvor, för att alla skulle få plats i den gryta med färg de ville ha. Vi har kokat lökskal, rödlök, björklöv, morotsblast och liljekonvaljbär. Det doftar våta lamm och gamla löv, lite sött liksom. Man känner sig minst sagt hippieaktig. 😀 Dessutom stod jag och klippte getpors till morgondagens kokningar, det stinker verkligen lite grann. Haha!

Men så stod man där, i slutet av dagen, efter att ha kokat garnet i alun, kokat i färg, sköljt och sköljt med lite ättika – och det är så spännande att se när de hängs upp! Man glömmer trötthet och väntan och klibbiga kastruller, för det är så coolt! Vilka fina färger man kan få av så enkla saker. Och nästan allt i naturen går att använda: från bark till svampar, blommor, gräs och blad. Eller en massa livsmedel. Det enda tråkiga är att vi inte kan färga hela garnnystan (alltså 100 gram) i samma färg, utan det är tänkt att man ska göra det hemma i så fall.

Jag hade ingen aning om att man kan koka yllegarn (i 100 gradigt vatten!) utan att de krymper! Det handlar om att inte göra för mycket rörelser, inte växla mellan kallt och varmt utan behandla med stor varsamhet, krama ur och sänka och höja temperaturerna försiktigt. Coolt!

Tadaa! Såhär fint blev det idag, och ändå tycker jag inte kameran ger rättvisa. Uppifrån räknat (förutom en gråblå härva som är på vift) är dessa färgade med:

– lökskal (gul lök)
– liljekonvalj
– färsk morotsblast
– blad från äppelträd
– rödkål

Det är extra roligt med färgterapi och att jobba med händerna. Och att vara i stan och hålla på med sånt här ”lantpyssel”, känns också lyxigt! Det här är feel good-grejer!

Bara lite till

7 oktober, 2011

Okej! Jag ska sluta tjata om den här sjalen, men jag måste bara säga att den fick ett helt nytt lyft efter att jag blockade den. Den blev större, plattare och luftigare. Och nu når den ju runt halsen hur bra som helst. Det gick åt lite mer en 300 meter Madelinetosh, uppskattningsvis. Alltså, inte ens en härva.

Vad gör ni andra då, denna blåsiga fredagskväll? Här har vi muggpremiär. Det var skoj. Fast hur mycket dom fick ut ur muggarna, vet jag inte. Lite grann i alla fall. 🙂

Imorron ska jag färga garn. Hoppas det inte blåser så mycket då, för jag har en känsla av att vi ska vara ute. I alla fall en del av tiden.

Och så, Dagens Bild. Tjejen med ögonen.

Min söta, söta dotter. Du är så fin. Älskade barn.

Egen mat, inget hat

7 oktober, 2011

Nepps, de här ungarna äter inte burkmat. Inte kalops och potatis, inte Sjömansgryta. Jag skulle ju göra det enkelt för mig inför dagens babyrytmik, men det blev bara värre av att jag värmde burkarna. Nu fick jag i alla fall uppmätt hur mycket 2 dl mat är. Det var lite mer än jag trodde. Jag tror Isaac och Milja äter en och en halv deciliter tillsammans – av det jag gör.

Jag fick lite småpanik när de totalvägrade burkarna. Jag har inte testat så många olika, kanske det är problemet. Eller är det för mycket kryddor i? Jag får öka lite i den egna maten. Lagerblad, lite olika pepparsorter. Kanske testa ris med kycklingen. Men tänk om jag har skapat två batatmonster?! Om de inte äter den andra maten för att den inte är tillräckligt söt? Fast jag matar inte bara batat numera, oftast är det en blandning av kött, potatis, batat, zuccini (ofta), ärtor eller majs. Ofta fyra, fem saker samtidigt. Å andra sidan är det lite charmigt att de gillar min mat. Men skrämmande också! Nu är jag ju ännu mer fast, iik iiik! 😉

Precis innan vi skulle gå, kräktes Milja (förstås) på sina nya byxor och på mitt linne. Och Isaac var påklädd, ledsen och trött och grät. Jag fick slänga i mig min egen mat, för det tog så lång tid med deras. Höll på att glömma filt och skötväska. Lekfilten. Hur svårt ska det vara? Kaffe hann jag inte med.

Det gick bra ändå. Jag fick tid att växla lite ord med den andra tvillingmamman, som var ensam där med sina killar idag. De är en månad yngre. Vi konstaterade bland annat att det verkar som om det är mammor med dubbelnamn som får tvillingar. Hon använder också bara sitt första namn. 😀

Sen blev jag så trött på stan. På alla guppiga trottoare, på att väja för långa köer, på folk som stannar mitt på trottaren, utan förvaning (gör inte det, då kan jag inte garantera att jag inte kör på er, så blir inte sura!) på Galna Dagar och massor med folk överallt. Fick stå över en buss, den första var för full. Konstaterade att det är knepigt i vissa rulltrappor med vagnen, för den är på gränsen till för bred! Annars är jag van att åka i rullisar från Stockholmstiden. Snabbt och praktiskt.

Vi hämtade ut presenten från Liberoklubben också. Egentligen hade tiden gått ut, men vi fick det ändå. Tack Lindex! Och vi som glömde köpa våtservetter i köpstressen igår, perfekt med två paket (dock bara ena på bild). Det var tyvärr lite deprimerande att gå in till Lindex, för de hade så många fina linnen och allt. Twinsen sov, men jag har inte råd, även om det inte var några superdyra kläder. Stockmanns Galna Dagar hoppar jag över (fast jag kanske borde handla till twinsen där), för jag vägrar gå dit med en bred vagn och två ungar! Man blir varken poppis eller glad själv.

Hemma väntade en härlig överraskning! Novitas nya tidning på posten! Och en extra sockbilaga. Hurra, hurra! Nu jag kan öva på att göra annorlunda hälar och kolla nåt nytt mönster! Underbart! Jag hittade redan några favoriter och även om jag inte hinner göra så mycket, så kan man ju drömma och planera i huvudet. Och nu kommer solen fram och de små liven vaknade – jätteglada! Så bra, då hann jag blogga klart!

Nu, KAFFE! 😀