Hopkok
Det är otroligt va trött man kan bli av att koka lökskal och puttra garn hela dagen. Fast man inte är med ungarna. Eller så är jag ovan att stå hela dagarna och umgås med en massa folk och prata finska. ^_^ Jag märker att det gjorde skillnad att vara i skolan och plugga på finska, men de där växtnamnen får jag repetera i huvudet hela tiden (och kolla via mobilen för att översätta vissa namn!).
Vi har nystat om en massa garn, till 20-gramshärvor, för att alla skulle få plats i den gryta med färg de ville ha. Vi har kokat lökskal, rödlök, björklöv, morotsblast och liljekonvaljbär. Det doftar våta lamm och gamla löv, lite sött liksom. Man känner sig minst sagt hippieaktig. 😀 Dessutom stod jag och klippte getpors till morgondagens kokningar, det stinker verkligen lite grann. Haha!
Men så stod man där, i slutet av dagen, efter att ha kokat garnet i alun, kokat i färg, sköljt och sköljt med lite ättika – och det är så spännande att se när de hängs upp! Man glömmer trötthet och väntan och klibbiga kastruller, för det är så coolt! Vilka fina färger man kan få av så enkla saker. Och nästan allt i naturen går att använda: från bark till svampar, blommor, gräs och blad. Eller en massa livsmedel. Det enda tråkiga är att vi inte kan färga hela garnnystan (alltså 100 gram) i samma färg, utan det är tänkt att man ska göra det hemma i så fall.
Jag hade ingen aning om att man kan koka yllegarn (i 100 gradigt vatten!) utan att de krymper! Det handlar om att inte göra för mycket rörelser, inte växla mellan kallt och varmt utan behandla med stor varsamhet, krama ur och sänka och höja temperaturerna försiktigt. Coolt!
Tadaa! Såhär fint blev det idag, och ändå tycker jag inte kameran ger rättvisa. Uppifrån räknat (förutom en gråblå härva som är på vift) är dessa färgade med:
– lökskal (gul lök)
– liljekonvalj
– färsk morotsblast
– blad från äppelträd
– rödkål
Det är extra roligt med färgterapi och att jobba med händerna. Och att vara i stan och hålla på med sånt här ”lantpyssel”, känns också lyxigt! Det här är feel good-grejer!
Bittes blogg 
Åh, så fina färger. Jag var med på växtfärgningskurs här i stan i september. Vi hade jättestora grytor och fick till all tur ha 50 och upptill 100 gram i samma gryta. Vi använde allt från aroniabär till olika bark samt koschenill. Det var spännande och ångorna som uppstod var bra för förkylningen, då täppta luftvägar löstes upp.
Va roligt! Och härligt att såna här traditioner lever vidare. 😀 Bra att ni kunde ha så mycket. Det beror väl på läraren och vad man bestämmer bara. Tack! Nu fick jag veta vad kokenilli är på svenska, jag undrade över det. Den ska vi antagligen använda imorgon.
Åh, det här är nåt jag vill testa! Jag fick en bok i ämnet utav en vän för några veckor sedan, nu har jag hela vintern på mig att läsa och lära, så får jag färga nästa sommar/höst 🙂
Jag skulle gärna komma och färga med dig, det är roligt! Men tidskrävande och mycket diskande. 🙂
Blir sååå nostalgisk när jag ser alla dessa underbara färger. För många år sen höll jag också på med detta,de var ett nöje,att sen jobba med garnen man själv hade färgat..
Okej, jag erkänner, jag vill också testa. Jag hade på nåt vis tänkt att hemfärgade garn blir att se ut som fyra nyanser av brunt, typ, men det där är ju jättefint! Speciellt rödkålen!
Var i Åbo ordnas såna kurser? Jag tror inte att jag skulle ha det minsta emot att känna mig lite hippie-aktig bara resultatet blir bra 🙂
Jag trodde också det skulle bli bra tråkfärger, men icke. Visst blir det väl ofta mest gult och brunt, eller grönt, men skalan är mycket bredare. Jag hade t.ex. ingen aning om att man kan använda morotsblast. Och det blir olika färger om det har varit mycket regn=växten innehåller mer blaskigt vatten.
Om nån annan vet om kurser får ni gärna kommentera! Det här var via finska Arbis/Työväenopisto, men det var många i kö till kursen, så det blir en till i vår.
Oj verkligen ..det där var säkert intressant..vilka härliga färger. 🙂