Senkväll
Egentligen hade jag tänkt hänga på Evas fotoutmaning, men jag känner inte alls för det. Det skulle i så fall vara ännu ett borde-göra och så ska inte en blogg kännas. Jag väntar tills lusten faller på.
Kvällens bild, slår inte supersommarbilden från ifjol (forfarande inte Photoshoppad!), men snyggt var det. –>
Den där bilden påminner mig om att jag borde använda min egen domän, som jag själv äger. Alltså virkligen.com, men bloggen.fi ha ju funkat bra nu.
Innan eller efter stormen, det är frågan.
Så mycket jag inte vet
Det är mycket jag inte vet om tvillingar. Jag vet inte heller hur man behandlar dem som individer eller hinner med båda på deras egna villkor. Jag vet inte hur man gör när de blir större och kanske vill ha födelsedagsfester på olika dagar, olika tårtor eller olika kompisar på besök. Jag vet inte heller hur man handskas med tre syskon så nära i ålder som våra barn är i. Jag vågar inte ens tänka på att slarva alla tre till dagis i slaskväder och dessutom orka med att plugga färdigt och skriva tenter och arbeten.
Men jag vet andra saker.
Jag vet att jag åtminstone klarar av att sköta tvillingarna helt själv, om jag måste. Än så länge i alla fall. Och jag vet att jag klarar av att resa med dem, fast med bil är det jobbigt att bära två bilstolar. Jag vet ungefär vilken slags gråt som betyder vad. Jag vet att det inte är någon fara fast en av del skriker ett tag – eller båda. Jag vet att de utvecklas olika och oroar mig inte över det. Jag vet att Isaac tycker bättre om sittern, medan Milja trivs långa stunder i babygymmet, där hon petar på sakerna, sparkar och viftar.
Idag har de sovit lite om varandra, under dagen. På sätt och vis är det bra, då hinner man prata och gosa lite med bara den ena. Men det är krävande också, det inskränker mycket mera på allt annat man försöker hinner göra.
Idag har vi semester, hela familjen! Alla är hemma igen. Det är lite skräckblandad förtjusning över det hela. Jag är van att bara vara med twinsen på dagarna! Fast visst är det skönt när alla är hemma och man vet att man inte måste vara ensam.
Ikväll:
– ska jag försöka hinna nysta en till blå härva, som jag så länge tänkt starta med. Av alla världens färger, är blått den färg jag trots allt gillar mest. Trots att jag haft mina rosa perioder, trots att jag passar bäst i höstfärger eller svart-vitt. Blått. Som havet, som himlen, som allt det coola i världen.
En dag ute
Det har varit lugnt på bloggen idag för min del. Bebblorna och jag har varit ute på äventyr; vi hälsade på min körkollega E i Raisio (okej, okej, Reso. Här ska snackas svenska). Det var jättetrevligt och jättevarmt. Och jag ser ut som en superalbino jämfört med solkatten E. Tack för en jättegod salladslunch och tack för sällskapet, både till dig och L! Twinsen var lite ledsna, speciellt på eftermiddagen när jag skulle hämta William och Mika också. Oj vad de grät. Jag fick lite av en friskluftschock tror jag, för jag blev supertrött på kvällen, haha. Sen är det väl så att man inte är van att vara ute med ungarna heller, inte länge på dagarna när det är 29 grader ute. Så länge det var skugga och molnigt var det superbra, sen lite för varmt.
På kvällen hade jag inte alls lust att vara duktig mamma längre. Men jag hade lovat William redan igår att vi skulle bygga tågbana, så det gjorde vi. Idag byggde vi en massa parallella banor (alla gick ihop till ett stort spår!) med numrerade spår. Det var visst roligt med siffror. 🙂
– Nu kör jag på tvåans bana, sa William glatt. Och sexans, sexans bana är LÄNGST! Sen hittade vi på en rund legopark med träd, som såg ut som siffror och bokstäver.
Ännu senare. Jag har mysstund med bara Isaac. Han pratar och gurglar. Idag har han eller Milja börjat gråta en minut efter att jag satt mig ner och äta. Men det går ju inte att vara arg på en sådär söt bebis med såna stora, söta pepparkornsögon. *smält*
– Muäh! säger han och vänder munnen neråt. Mäh-mäh-määämmm-mmä! låter det som. Så vi ligger på soffan istället och pratar om väder och vind tills han somnar och snuttar in sig i sin trasa.
Dagens dummaste: Den där lilltån. Jag snubblade bara lite i barnvagnshjulet! E och L: ja, jag borde ha haft lite is på den. Fast just då kändes det inte så ontigt. Nu får jag hoppa om ballerinaskorna ett tag.
Dagens gulaste: Blomma.
Dagens konstverk (egentligen inte riktigt från idag men i alla fall): William har målat ”Trollskog”.
Dagens mobilfotosamling: Sommar i förorten:
Nu är klockan lite över elva på kvällen. Igår somnade jag efter godnattsagan, som jag själv läste, halv tio. Ändå är jag trött som få. Tänk om min kropp kunde nöja sig med sju timmars sömn, det vore king!
Sova och mysa
Eller på Zombiesättet – med halvöppna ögon. Lite skrämmande, speciellt om man rör ögonen medan man sover eller visar ögonvitorna.
Kattbollsättet – ihoprullad i fosterställning. Den mjuka, gosiga stilen.
Så mycket man kunde ha
En sån här vacker och solig dag borde man vara på stranden! Fast jag vet inte riktigt vad man gör där med två stycken halvsömniga tremånaderstwins. Så jag stannade inne – det är avsevärt svalare här och twinsen sover bättre då. Dumt kanske, men vi kan ju gå ut senare när den värsta solhettan lagt sig (säger albinomamma som bränner sig när hon tänker på sol. 😀 ) Jag går helst inte så långt om jag inte vet att det finns en mikro dit jag ska – eller nåt annat alternativ att värma mjölk. Det är nackdelen med att inte amma förstås.
Igår var jag till megaköpcentret Mylly för att skaffa den ena dopklänningen och lite annat. Åh hjälp va mycket bebiskläder och andra kläder de hade på rea. Så mycket man kunde tänka sig och så mycket man klarar sig utan. 😀 Vi fyllde på sambons skjortförråd och jag hittade en somrig skjorta i citrongult och vitt, till halva priset på Vila. Den var lagom mammig och passar med vita leggings = riktigt somrigt!
Vad säger ni om årets Allsång på Skansen då? Jag tyckte det var trevligt! Det känns liksom som om sommaren börjar när allsången gör det. Nuförtiden finns det ju en uppsjö av liknande program, men det där är originalet. Jag hänger inte med varje sekund, men lyssnade på det mesta. För en gångs skull var det inte heller ”fiasko” när de bytt programledare, som Aftonbladet älskar att skriva. Och är det inte fiasko så är det ”succé”. Utslitna kvällstidningsord, som tappat lite av sin glans. 🙂
Milja och jag pratade om allsången: (och jag vet, jag låter jättelarvig, men hon gillar det! :))
httpv://www.youtube.com/watch?v=s5BHyS50ZwE
En lånad och en köpt dopklänning blev det också. Såhär ser den köpta varianten ut. Den är lite mer naturvit än bilden förtäljer.
Njut av sommarvärmen, speciellt ni som tål solen!
Bra!
Idag är en bra dag! 😀
Här sparkas och viftas det vilt. Milja har hittat sina händer. Jag har kokat mig en väldigt liten, men naggande god kaffekoppp. Vi lyssnar på sommarmusik och jag har fixat med dopdetaljer. Ikväll blir det fortsättning på det temat, då jag ska fixa lite kläder/detaljer till diverse personer i familjen. 🙂
Vi hann se Vapenbröder igår. Spännande!
Det är över 20 grader, sommarsoligt och superfint väder ute. Bäst att dra ut med vagnen idag och njuta av sommaren. Men först bli det mat, igen. ^_^
Jag tackar mina barn för att de sover som de gör. Och hoppas på ännu fler bajsblöjor idag, så blir det ännu bättre. Tänk, jag hade aldrig trott att jag skulle glädja mig åt sånt. Carpe diem!
——— lite senare ——–
JA! Där kom dem efterlängtade blöjan! Nu vet man att dagen blir ännu bättre och att mina barn mår bra. Nu är jag bara sådär löjlig glad och superlycklig över mina friska, underbara ungar. Och för att livet trots allt handlar om så enkla glädjeämnen; solsken, nyduschade, friska ungar, små händer som petar på mina, små gommar som tuggar på mina händer. Musik man tycker om. Kramar. Milja som, som vanligt, ligger och håller i brorsans arm när jag matar dem. Saker som fungerar! 😀
Ted Gärdestad – Himlen är oskyldigt blå – påminner mig om Munvigas underbara spontana uppträdande på efterfesten. Teddan är så bra!
Fotopromenad #3
Har ni tänkt på hur svårt det är att leva i stunden. Jag menar, exakt nu. Nu.
När jag satt och gullade med tvillingarna idag, tänkte jag på det. Och så märkte jag att jag inte tänkte bara på stunden, utan jag tänker framåt.
”Jaha, när kommer Mika hem. Det är måndag, det kommer den där Jakob Falk-filmen ikväll… Kanske jag skulle hämta den där mackan i köket… När somnar den här killen?”
Varför i hela friden tänker man inte bara på att man gullar med sitt barn? Det är ganska svårt att rensa tankarna och tänka på bara en sak, trots att man njuter av stunden.
Barn lever i nuet. Vi tänker: ”Åh nej, nu ska vi dra med dom till dagis, det kommer att bli kris vid dörren igen”, medan barnen inte tänker längre fram än till att gå ut genom dörren. Cesar Milian, ni vet, han med hundarna, pratade om det där med en tjej som hade problem med sin hund. Den attackerade sin egen spegelbild när de skulle gå ut och hon var hela tiden rädd för vad som skulle hända när de gick ut, om brevbäraren kom eller om nån annan hund kom.
Det löste sig bland annat genom att hon tog det lugnt och tänkte på den plats där de befann sig just nu. Vid dörrkarmen, vid spegeln. Andas, ta det lugnt. Ett ögonblick i taget. Det satte igång tankarna för min del, för det borde funka på samma sätt som dig.
Idag har Milja varit jätteledsen. Hon har nog pruttkramp, kom jag fram till. Stackars lilla tjej. Hon och Isaac turades om att gråta, så jag har burit dem hela dan. Jag trodde jag hade fått ont över bröstet eller hjärtkramp, så jag fick lite panik med ticshyperventilation… men det är ren trötthet i musklerna. Skönt, fast ändå inte. 😛 De är tunga de små liven, de väger ju lika mycket tillsammans som sambons kahvakuula, 12 kilo och den orkar jag knappt lyfta!
Ett hav av jasminblomster, underbart!
I löv you, sa lönnen. Näver, sa björken.
(okej, den var gammal 😛 )
Det blev alltså fotopromenad med två ledsna twins ikväll. Hjälp va de har skrikit. Hoppas natten blir bättre. Och hoppas att Johan Falk-filmen textas.
Sådär som mornar borde vara
Jag vaknar av att Isaac ynkar lite. Men han sover fortfarande. Klockan är halv sju och jag har inte hört ett pip av twinsen sedan vi la dem sent igår kväll. Därmed förkastar jag alla teorier om att barn sover bra för att dom har ätit tillräckligt eller för att dom sover med eller utan täcke (Milja sov utan, Isaac med). Milja var jätteledsen igår och var vaken efter tolv och grät, men Isaac somnade halv elva. Vilken lyx. Och vilken kontrast gentemot gårdagen. Jag matar en unge i taget, går själv upp och äter frukost i lugn och ro, värmer välling åt W och väcker honom med det. Sen hinner vi läsa en bok och pappsen får duscha ifred, innan det är dagisdags. William till och med pussar mig innan han går – och kramar hårt.
Okej. Vad är det för lurt här, vem har bytt ut mina ungar? 🙂 Jag älskar måndagar.
Glimtar av solsken
Bilden längst ner: Bebisbingo. Lite som kobingo, fast inte. Man matar båda på en gång och gissar vem som rapar först. Idag hade jag fel. Milja var snabbast.
Sådär annars: Jag gillar inte min blogg längre. Den har blivit en tant- och gnällblogg. Den kanske bara speglar den del av mig jag inte gillar. 😦 Jag vill ju ha en cool blogg. Men jag är bara mamma just nu. Jag har inte så mycket coolt att komma med.
