Pennkastning och yllebyxor
Jag skulle ha ”mysig ritstund i väntan på maten” med William och twinsen. Spände ut ett stort papper över köksbordet och lät ungarna rita. Men mysigt var inte ordet. Milja blev jättearg för att hon skulle ha JUST den pennan som Isaac hade. Isaac höll hårt i alla pennor han kom åt, utan att rita så mycket. Dessutom ville Milja, som vanligt, smaka på alla pennor, till och med bläckpennorna. Till slut kastade de pennor på varandra och då fick de inte vara med längre!
Dagens pusselbyggare:
Stora W försöker bygga pussel ifred. Det gick rätt bra, så länge en förälder övervakar.
Dagens budgetlöpare, del II:
Vad gör man när man håller på att bli tokgalen på familjen och det är tolv minusgrader ute och man inte har några mamelucker? Jo, man klipper av ärmarna lite grann på en gammal ylletröja och sätter i fötterna, stoppar in den långa delen av tröjan i ryggen och knyter på framsidan. Glad och varm rumpa! Den enda nackdelen var att det såg ut som om man hade en magväska framtill, men sak samma. Jag springer ju för att bli snygg innanför kläderna, inte utanpå. Så fick jag också testa mina Icebugs. De ger ett fantastiskt grepp, men är ganska hårda framtill. En stycken blåsa förvärvade jag på mina 6,12 km. Jag vet inte hur nya lenkkidojor ska bete sig. Kanske man måste springa in dem lite?
Nu har jag stått och vickat på rumpan lite i takt med Körslaget, julspecial och betat av den där stora högen med kläder som ska strykas. Skönt. Isaac har inte kräkts nåt idag och ingen annan heller. Men sånt ska man väl hålla tyst om, så det inte sker, eller hur var det? 🙂
Man behöver nog springa in de flesta skor lite. Jag brukar först gå med dem, innan jag börjar springa längre. Jag investerade åxå nyss i ett par icebugs. Kanon!