Den där känslan av julstress
Det är såna här dagar man tackar Gud för att de tar slut. Det är såna här dagar man gråter en smula när ungarna äntligen sover.
Jag var hemma med Milja idag, hon var jätteslapp och bara tyst. Vaknade klockan 06, missnöjd, men pigg. Två timmar senare blev hon trött igen och svarade inte på tilltal, bara såg ner i marken. Man blir så skraj, det är svårt att fokusera på annat. Feber hade hon inte och vällingen gick ner. Det måste ha varit nån släng av samma förkylnings- eller magvirus som gått på dagis. Hon låg intill mig i sängen som en liten älva och jag fick till och med hålla om henne. Sen sov hon tre timmar.
Precis när hon vaknat ringde de från dagis och sa att Isaac hade kräkts ganska mycket. Lite villrådig stod jag där just då, eftersom Mika hade bilen och var hos fysioterapeuten och fammo inte heller hade nån bil just då. Det blev många samtal hit och dit innan jag fick veta att Mika var klar och på väg till dagis. Snälla fammo tog emot oss, fast vi är sjuka. Faffa var också snart hemma, så att Mika och jag kunde gå en snabbis till stan för att hämta ut paket och handla lite julklappar och äta.
Såna här dagar förbannar jag vintern. Jag tycker så synd om Isaac. Förutom att han har kvar det fula såret i pannan, har han ögonkrämen, en massa atoptiska utslag av olika grad över nästan hela kroppen. Man ska inte behöva ha ont och grejs när man är liten. Och Milja hamnar ibland lite på sidan om, i skuggan av sina bröder, som är de som faktiskt tar för sig lite snabbare och oftare, än hon gör.
Jag hann i alla fall handla med fammo och förbereda julen – om det nu innebär att vi alla däckar i den här vinterkräksjukan eller inte – det återstår att se. Jag hann också med apoteket idag, så att vi kunde köpa Floridral åt Isaac (sån där vätskeersättning som är bra när man kräks eller inte får i sig mat) och han repade sig lite grann under kvällen. Han åt till och med lite grann.
Men nu, NU närmar sig julefriden, julbastun och god mat och dryck. Barnen sover och jag hällde upp ett glas rödvin. Pustar ut. Ska kolla andra avsnittet av Star Trek: Next Gen; den braiga episoden där Jean-Luc blir bortrövad av borgerna och för evigt får ett horn i sidan till dem.
Dagens roliga grej:
Jag fick klart min halsgrej/kauluri/cowl. Den blev jätteskön, fast jag lyckades sticka den vriden ett halvt varv. 😛 Den är stickad av fyra mjuka nystan Artesano i ett enkelt mönster som heter Honey Cowl. Jag använde rundstickor nr 4.5 mm.
Och trots alla slags bökigheter, har ungarna varit rätt så glada mellan varven också. Nu är det julledigt till nästa år från dagis.
—- okej, stryk det sista mysiga. Isaac totalkräktes i hela vår säng, allt han ätit ikväll.
Cowlen blev jättesnygg, den färgen är såå fin!
Isaac mår bättre, efter omständigheterna.
Jag gillar den massor, tack för idéen!