Födelsedagsonsdag

Jag hade väl inte tänkt börja en födelsedag med en dotter som kräks i vår säng klockan 05 på morgonen. Inte heller hade jag tänkt fira Isaacs namnsdag med att ta honom till läkaren för andra gången på en vecka. Men sånt är livet och vi mår trots allt bra. Ingen kräksjuka (än i alla fall, please, inte på julafton heller) men hosta som leder till kräkreflexer, en liten kille som har en värre ögoninflammation och det överlever vi. Det är nästan värre att twinsen kastar saker hela tiden, knuffas och prövar vårt tålamod, men det faktiskt ganska bra ändå.

Jag ristar in trea-sjua i livets barkträd och tänker att det trots allt inte är så tokigt att fylla år. Ingen vill bli gammal, men alla blir det ändå. En gammal jobbkollega sa såhär när han fyllde 40: Varför skulle jag ha åldersnoja? Jag är i bättre fysisk form än när jag var 25, har ett jobb jag trivs med och mår bra.

Jag kan instämma i det där. Plus att man har barnfödandet bakom sig. Jag tänker fortfarande ofta på den där dagen jag fick beskedet att ”det är en till här i magen”, det där första ultraljudet och jag tror det var en av de lyckligaste dagarna i mitt liv. Kanske inte just då, för det var lite kaos i hjärnan, men det är en sak man lär sig uppskatta efteråt. När man är förbi (shit… paus i skrivandet! Isaac ramlade i golvet, men det gick bra, han föll ur stora sängen på en matta och i en hög med täcken. Phew..)

.. ja, nu när man är förbi förlossning och den där yttepyttetiden, fokuserar man på andra, nya mål. Det är bra. Sen ska man överleva den här hjärtat-i-halsen-åldern då de springer ut på vägar eller iväg och man inte hinner efter.

Jag fick en bra födelsedag i alla fall. Ingen hade fina kläder, vi hade inte städat speciellt mycket, men fammo&faffa kom på kaffe, jag fick ett par suuupersnygga Icebugs och julte, julkaffe och Syrah-vin som också hade nån julanknytning. Tack! Nu siktar jag på att julspringa lite med Mika, förhoppningsvis på själva julafton, så vi får plats för mer mat (och lite öl, mmm!).

Det finns ingen chans att man förslappas än så länge i alla fall! Milja åt en grön färgpenna idag (som vanligt, förra gången var det lila och rött), provar skor, Isaac gråter för att han inte får ALLA färgpennor eller inte lyckas bära runt alla bilar eller för att han inte får vara med ”mamma Bitti! Mamma Äiti, mamma Bitti!”. Mammas myskorv, men det är faktiskt skönt när andra duger också, inte bara jag. ^_^