Hamstring
Ibland måste man läsa Kissies blogg för att se hur tragisk den människan är. Nu senast har hon opererat brösten igen och hon tyckte det värsta biten var att bli nedsövd, för ”det gör så ont i armen”. Alltså… hahahahaa! Det blir ännu roligare när man själv snart ska föda! Det är skrämmande när man tänker att det antagligen finns fler sådana här kids som hon. Och det är så fruktansvärt långt från ens egen verklighet att man inte kan förstå hur folk lever sådär.
Här är det uppbunkring av mat, toapapper och blöjor som gäller. Och våtservetter och lite ersättning. Bilstolarna är hämtade, vagnen är hemma. HÖR OCH HÄPNA! Den får plats i hissen!! Jag har inte själv prövat, eftersom hissen är så smal, men sambon sa att man kan klämma in både sig själv och vagnen, om man inte är gravid, för man måste luta sig över vagnen. HURRA HURRA, fatta va bra! 😀
.
.
.
.
En tvilling-/syskonvagn är ganska tung, märkte jag. Och den är utan bebisar ännu. Kanske har tyngden inte bara att göra med själva massan, utan att den känns lite bred och bökig också. Jag försöker fortfarande förstå att vi ska ha två bebisar. Min hjärna hänger inte med. De flesta saker verkar vara designade för en nykomling, inte två. Alla artiklar och vagntester är för vanliga vagnar. Alla förlossningar i tv slutar när barnET har kommit ut. Då ska det vara frid och fröjd liksom. Bebisen ligger vid bröstet och är jättesöt. Det är inte lika med två stycken. Å andra sidan blir det knappast någon amning för mig ändå, jag vill inte utsätta bebblorna mer än nödvändigt för min medicin så jag är redan inställd på det, precis som förra gången. Och jag sörjer inte det heller.
I natt vaknade jag och trodde det var dags. Jag mådde superpyton och hade så ont i ryggen. Jag hade inte sammandragningar, utan en konstant smärta. Det visade sig bero på att jag sov på vänster sida, vilket inte går just nu, jag vet inte varför. Jag drömde tydligen om nåt i förlossningsväg eller var halvvaken, för jag försökte dela in smärtan i höger och vänster och olika slags ”ordningar”. 😛
Pyttepaket. Hur kan till och med blöjor vara så små?
Imorron ska jag/vi på kontroll till TYKS igen, få se vad som händer då. Om det händer nåt. Det känns som att man har laddat så länge nu, att det vore en liten besvikelse om de skickar hem mig igen, men jag vet att det kan hända. Det beror på hur bebblorna mår. Det känns som om de har växt. När jag ligger på höger sida, känner jag Bäs huvud sticka upp lite på ena sidan magen. Lilla bebisarna. Va nyfiken man blir på hur de ser ut och hur de mår. Jag hoppas på allt det bästa och att jag själv också klarar hela faderuttan. Helst snabbt.
Bittes blogg 
Det är så mystiskt. Dina kommentarer fastnar alltid i spam-filtret på min blogg. Alla andra kommentarer visas direkt, men dina måste jag alltid godkänna. Bara så att du vet! Att du inte tror att jag censurerar dig, hehe!
Hoppsan, knasigt! Kanske för att min mailadress är så kort? Det har hänt att vissa bloggar inte har godkänt min mailadress, för att den är ”spamaktig”, fast den är helt korrekt! Tack för att du sa till. 😀
Lycka till om det blir imorgon det händer:) Vilken tur att vagnen ryms in i hissen, så mycket lättare för dig att få upp babysatna i hissen!! Fast det är tungt och bökigt med vagnen kan du ju tänka på hur snygga och muskulösa armar du kommer att få när du kånkar på med den;)
Tack! Ja, det var så underbart att den får plats, fast man själv knappt får plats att åka med. 😛 Jag tänkte också på att man får lite muskler, det kan behövas efter det här gravidäventyret.
Men HURRA att vagnen ryms in i hissen! Det kommer underlätta enormt för er. Man känner sej som värsta big mama när man kör dubbelvagn – då väjer också folk 🙂
Ja det var verkligen en lättnad!
Det ska säkert gå bra när man vänjer sig, att köra dubbelt. 🙂 Jag väjer själv för de som har vagn, såvida det inte är tre som går i bredd.
Sätter man det i perspektiv till att föda barn så är Kissies vånda att det gör ont i armen vid nedsövning så är det ”löjligt”, men har du blivit nedsövd? Alla som blir nedvövda får nog inte ont i armen, men när jag fick missfall och skulle sövas så gjorde det skitont i armen, kände hur venen värkte där medlet åkte genom, jag skrek på personalen så ont det gjorde. Lätt att skratta när man inte vet hur det känns..
Nej, jag har inte blivit sövd, det där visste jag inte. Jag har bara fått kontrastvätska och liknande. Kan de vara så att man reagerar olika på det där medlet också?
Jag tycker man skulle vara mer rädd för att vara sövd, att nåt skulle gå fel i själva ingreppet eller att man får en infektion efteråt. Och att man ger sig in i en bröstoperation frivilligt, förstår jag över huvud taget inte, men det är ju en helt annan femma.
Då jag väntade min son så väjde folk inte undan
Vissa t.o.m. stötte till magen, det var inte trevligt för det tog ganska ont.
Roligt att höra att det har ändrat sedan jag var gravid 🙂
Jag kanske ser ynklig och sur ut, där jag går fram som en gammal tant? 😀 Det är ju lite olika på vem man råkar på. Det finns alltid de som struntar i allt.
Jag brukar kika in här varje dag, men är litet (en stor överdrift) lat med att kommentera, men i dag ville jag ändå lämna ett spår och önska dig lycka till med det du har framför dig. Det kommer att gå så bra, så!
Tack för kommentaren! 😀