Sjuåringen

Det är så många som säger att tiden bara flyger iväg. År som kommer, år som går, år som har försvunnit. Jag vet inte om jag håller med. Kanske är det för att jag varit hemma ganska mycket och tyckt att det varit kämpigt och jobbigt många gånger. Kanske är det för att jag inte alls hade tänkt vara hemma så mycket, men ändå varit det. Eller bara för att jag tycker att vi trots allt har hunnit med så mycket och för att vi alla har förändrats.

Det här är det första året vi har fått sjunga för William! Han har tyckt det har varit så pinsamt förut, eller vad det nu har varit. Han har velat stänga öronen eller gå iväg och blivit arg. Inte nu längre! Tänk va skönt! Även om han flyger omkring som en oljad blixt, han har svårt att stå stilla och vänta, jag blir galen på alla hans frågor och hans rastlöshet, vet jag att det ändå är såhär det ska vara. Framåt, det går framåt, det är ändå fint att åren går och vi är stolta och glada över att ha en sjuåring i hemmet!

Högst på önskelistan stod en surfplatta, eftersom den gamla han haft gått sönder. En gång tjongande han faktiskt till den (och det fick han höra om, för den sprack lite… ) men pojkar är pojkar och dessutom var det en billig modell som sist och slutligen började surra och hakade upp sig sig. Nu får han spela Geometry Dash och Angry Birds Epic igen!

Trots alla datorer och spel, är det fortfarande superroligt att bygga och leka med Angry Birds i alla dess former. Isaac var SÅ lycklig när han fick vara med i storebrors lekar och testa nya banor, bygga med Angry Birds Jenga-klossar och sprätta iväg grisarnas bilar. Det är skönt! Det är skönt att inte vara fjättrad vid teknologin, som ändå överöser oss med info och lekar. Skönt att bygga, rasera och göra sånt som barn i alla tider har gjort.

Twinsen slevade in kaka och muffins för fullt. Jag tror Isaac åt fyra muffins och W åt ingen kaka alls. Vad gör det? Det är ju kalas!

Musteri Pirjo och Eine-mummi hade med sig ljuvliga rosor och färg till bordet…

… och en hel korg med godsaker! Sylter, rödbeta och inlagd gurka.  Saft och nyplockade blåbär. Vi är tacksamma, det vet du Pirjo!

Jag fick också mera örter, färdigt knutna i rara fång. De hänger i köket nu och doftar och torkar. Det är timjan, oregano, vildoregano och koriander. Mmmm! Hoppas de räcker länge i höst! Det bästa jag vet är att smula ner färska, torkade kryddor i mina grytor, det doftar tusen gånger bättre än allt man kan köpa. Fammo har också hämtat ett par stora kartonger ekologiska ägg från en gård här i Åbo och vi fick en del av dem.

Alltså, det är nåt särskilt med såna där ägg! Jag bakade muffins (det enda jag bakade till festen idag) och degen blev gulare än vanligt. Och det smakar bra. Jag tror att alla såna där gårdsgrejer blir viktigare i framtiden. Riktiga varor, byteshandel, örter, potatis, grönsaker – rakt från bönderna – precis som det ska vara!

Korgen blev dessutom en perfekt garnkorg åt mina jättenystan, Novita Tuubi. De ska bli en kudde så småningom och sen får du tillbaka den Pirjo!

I samma veva ska jag passa på att lägga upp den här fina bilden på två av mina favvokillar, på väg till skolan i tisdags. Tänk, det är snart sju år sedan vi flyttade till Åbo och nu går han i skolan. Vi har flyttat en gång, vi hamnar kanske att flytta en gång till framöver, om vi skaffar nåt husaktigt, men än så länge kör vi på här i Runosbacken. Bussen går rakt till skolan, jag hoppas W ska våga åka dit själv i framtiden. Skolan går bra, efter är härligt och jag tjatar om att vi ska göra läxorna först, innan man gör nåt annat på kvällen. Rutiner är bra, inte bara för sjuåringar. Välkommen sensommaren och hösten. ❤