Skapardrömmar

Vissa dagar vill man bara kasta in handduken. Inte bita ihop och härda ut, bara beklaga sig över allt. Över värme, över smulorna på golvet, över mat-, disk- och tvättberget. Det är tur att jag har jobbat i alla fall, för vissa dagar får jag panik, på riktigt, av att ta hand om kidsen.

– Valföl e u så alg, mamma? frågade Isaac mig, när jag satt och surade på köksgolvet.
– För att jag är det. Jag är trött och arg och jag vill inte städa, jag vill vara ifred.
– Voxna ska int vala alg, dom ska vala glaaad! 

Och så kröp han i min famn, som om jag hade sagt något helt annat, något snällare. Han nöp mig läpparna , tog tag och kinden så ansiktet veckade sig till en knasig Kalle Anka-grimas och slog sina mjuka, runda armar runt min hals. Fasen också, det går ju inte att vara arg då! Jag vill ju, för att det känns så BRA ibland!

Och så andra dagar, äter jag glass och går ut. William har haft så roligt med en kompis, som går i samma skola och bor här nära. Han har till och med vågat vara ute med henne och en vän – han som aaaaldrig nånsin brukat gå ut utan oss vuxna! Det är ett stort steg för honom. Jag vet inte hur man ska göra eller vara när man har barn och höghus. Jag är inte van med att folk kommer och går varje dag, därför har jag också svårare att föra det vidare. Dessutom har W så ofta varit med de små, med sina syskon och de går ju inte nånstans utan vuxna (fast de, å andra sidan, bölar stort när brorsan får gå ut själv och inte de!) och det har präglat honom till lite barnsligare lekar.

Jag har inrednignsmani. Vill göra om ALLT eller MYCKET och ungarnas rum och hej faderuttan! Det måste vara någon annalkande 39-årskris. W har redan ett skrivbord, men jag tänker på den här, den skulle spara mycket utrymme i hans rum och det blir mer plats över till lek. Å andra sidan får inte gästsoffan plats då längre.

Jag hade nästan redan bestämt mig att vi skulle ha ett par låga sängar åt twinsen i deras nya rum, när jag såg det här förslaget. Isaac pratar redan om att han vill sova i överslafen, men det kan ju bara vara ivern. Eller kan treåringar sova i högsängar? Fasen, jag vet inte, men det här ser så mysigt ut!

Man fantiserar om sagostunder där man sitter och läser åt alla tre, nedgosad med en mysig läslampa och saga, alla tre runt sig, som på TV…och det är förstås ingen som trängs.

(AAAAJ, ISAAC, du tlampa på min ALM… NEee, Milja jag ser inget, bort med armen, TYSTA nu, vi ska läsa, William, sluta, alla får vara med.. Nej, lägg ner armen, inte på mig! Aj, inte ovanpå mig!… Jag är törstig! Jag måste ha min kaniiiin!)

…. och man bäddar ner dem i sina rena lakan och släcker lampan och vinkar i dörren, slänger pussar och myser, för att i lugn och ro få sätta sig en ner och sticka och se på Orange is the New Black (mamma, kommel du? Var e pappa? Jag vill ha vatten…. varför fick Isaac mera vatten än mig? Neeeej, inte allt! Jag ska också ha! Vad är det för ljud? Jag måste kissa igen! Jag hittar inte mina Angly biiilds!!).

För drömma ska man ju, om inte annat! Jag vet bara inte vart vi ska sätta alla rena kläder, som nu upptar twinsens rum. Jag skulle inte vilja hänga tvätten i vårt sovrum.

De senaste dagarnas tiptop-väder har bjudit på mycket utelek. Det har varit många skratt och plast vid en närbelägen strand/fontän, lek ute på gården, men även stunder då alla tre samsas och leker inne. Jag skaffade ett nytt tält från Ikea och placerade det på balkongen. Twinsen skulle absolut sova i det på natten och bäddade ner sig. Jag köpte också en massa mjukisgrönsaker och en liten bondgård, som varit i flitig användning. I dagens värld med så mycket plast, är det skönt med mjuka tygsaker ibland också. Det är som de säger i Hemtex-reklamen; tänk va lite tyg kan åstadkomma.