Skip to content

Finns det nåt ljuvligare än en koltrasts drill, klockan 20.38 en aprilkväll?

3 april, 2014

mammaartikel_

Tack alla snälla människor som läst och delat min artikel på norska mammanett-sajten! Det är alltid roligt med sån respons, och roligt när man får dela med sig av sina erfarenheten över språkgränserna. Så medan Smoukahontas tjänar storkovan i LA, är jag glad över det lilla jag tjänar här i Finland. Det vore trevligt med en så fet lön som hon kommer att få, men tack och lov behöver jag inte resa dit och ställa mig framför nån kamera eller prestera en massa roligheter. Jag tycker det är bra här där jag är, och i jobbet! (här finns artikeln, för den som inte läst)

Jobbet ja. Just nu sover jag, äter och jobbar. Försöker hinna med ungarna. Det är givande på jobbet, men också fysiskt tungt på gott och ont. Idag gick jag säkert 10.000 steg igen, det känns som om man knappt satt sig en enda gång, förutom under matrasten och en annan rast. Å andra sidan får man hela tiden vara med och påverka, träffa sköna människor, vara mitt i smeten, känna sig viktig som en person i jobbet, och få egna pengar som inte kommer från Kela! Det är så viktigt att få vara del av ett jobb, en gemenskap, det är nåt helt annat än att snurra hemma och sticka sockor…

stickapabussen… även om jag passar på att sticka lite i bussen och annars när det går också! 😀 Igår somnade jag klockan nio med oborstade tänder, fullt påklädd. Gick upp, klädde ungarna i morse, Mika tog dem, och somnade om, åkte till jobbet, kvällspass och sen där var det. Vilken lycka att kunna sova och FÅ sova.

senkvallen-sLycka är också att öppna dörren, med sommarljuset och koltrastens drillande i ögon och öron –  och mötas av 1-3 barn som springer en i famnen och säger ”mamma, jag har saknat dig mucket, mucket idag!” eller överösa en med pussar. Jag är lyckligt lottad. Samtidigt ska man vara fit for fight så fort man kommer hem, oavsett om man är trött eller inte. Det är alltid minst en som pratar med mig eller frågar nåt så fort jag kommit innanför dörren!

Igår tog jag mig också tid att baka med twinsen, jag hade lovat dem det. De är så sjukt duktiga på att hjälpa till och vill gärna göra så mycket de bara kan. De plockade fram stolar och tvättade händerna, kavlade upp ärmarna (nåja, en av dem i alla fall) och jag lovade baka muffins med dem. Det är nåt som går fort och som man kan använda elvisp till och som de tycker om.twinsenbakar1– Isaac, du ska hälla försikkktit! Inte allt på en gång! förmanar syrran!

hallasocker– Hur mycket ska det vara mamma? Ska det vara ennn eller tvåå?

De är duktiga på att räkna…

badaskarora… och vill gärna göra saker tillsammans. ”Isaac, vi ska göra båda två!” ”Mamma, nu blev det smetigt!” *fniss!*

En hjälpande hand eller två är bra, och de är nöjda bara de får vara med. Att knäcka ägg var inte så lätt. Milja stod helt stilla, vi höll äggen tillsammans och när det sprak SKREK hon till! Högt, gällt och kort!

– Oj, blev du rädd? frågade jag. Va fort ägget rann ut!
Sen märkte jag att hon log. Hon var inte alls rädd, hon var jätteglad och stolt! Det är spännande med ägg!

lagamuffinis

muffinsSen ville alla smaka, förstås! Det blev en sockrig kvällsmat, men det är okej ibland. 🙂 William räknade:

– Nu är det tio kvar, när vi alla har tagit en var. Mamma, vad är 15 minus 5?
– Du räknade det ju just! Kolla här! *håller upp händerna, så gott det går*-  15 och du tar bort 5?  Tio!

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: