En massa saker som händer
Jag är hemma för länge sedan, men timmarna bara rinner iväg. Tiden räcker inte till bloggandet, hur mycket jag än vill det.
Milja blev magsjuk inatt och jag vakade med henne från fyra och framåt. Det gick över förväntan, om man kan säga så. För en gångs skull kräkte ingen ner hela sängen, utan jag vaknade av minsta host och rusade iväg med henne till toan eller drog fram en bunke. Blä för kräk, men tur i oturen att jag hade somnat redan före tio.
Idag skulle William till ögonläkaren vid lunch och Mika till sin arbetshälsovård för att han skadat foten och har så ont – det var verkligen tur att fammo och faffa ställde upp och hämtade Isaac och gjorde mat åt pojkarna, eftersom lilltjejen bara vill ha mig vid sin sida. Jag lyckades städa lite och tvätta ett par maskiner och svepa bort de värsta dammtussarna innan jag läste för pojkarna.
Och stackars William kommer att få glasögon. Nu borde jag verkligen få tag i den där boken, som vi läste en gång förut. Alma får glasögon, tror jag den hette. Det har varit så mycket prat om det här med brills, han vill ju inte ha dem och förstår inte hur mycket bättre han kommer att se. Han har +3,5 på båda ögonen och ser alltså bra på lång håll, men jättedåligt nära. Vi har ju sett det, han lutar liksom framåt, snett med huvudet, tittar bara med ena ögat eller försöker fokusera och kämpa med att se. Och nu förstår jag också varför han alltid stått så hemskt nära TVn. 😦
Däremot var han väldigt glad över lite mattrasor, som jag tog med hemhemifrån. Jag sa ju det, mamma! 😀
Twinsen fick arvegods. Gissa om det är populärt med Mumin, Bamse och Blixten? Och ja, Dora Utforskaren förstås, det programmet ser vi vaaaarje dag. Suck och stön, nu börjar vi kunna det här med ”Ryggsäck, ryggsäck” och ”Open!” på alla dörrar ”Ser du Swiper! Säg Swiper!”. Men vi härdar ut och det har lett till att ungarna har lärt sig några nya engelska ord.
Ett gammalt stetoskop, som tillhört William, fick hänga med hem till Åbo. Det blev stora stridigheter om vem som skulle vara doktor – på riktigt! Milja kallar stetoskopet för ”vita och röda hjärtat”.
En tillbakablick, en liten del av min resa:
Tack Lena för den sena julklappen, den var jättebra! Det står ”för händiga händer” i den svenska versionen av paketet och garnet hörde faktiskt till, plus en virknål. Det är ett vitt nystan Novita Hile. Handkräm passar dessutom jättebra, eftersom jag börjar jobbet den här veckan.
Förutom mina egna barn, har jag ju två syskonbarn, Casper och Colin. Casper är så cool, han och jag funderar alltid en massa om superhjältar, kollar banor i Angry Birds Space och funderar vilka superhjältar som e bäst. Jag brukar säga att jag är en ganska larvig mamma, att jag leker och spelar mycket, det gör ju inte alla mammor, men sån är jag. Då sa han:
– Jamen du tar ju hand om bååne din också! He gör ju alla mammor och pappor, he hör liksom till!
Han är så smart, jag supergillar! Det är bara en av de roliga sakerna han sa, jag minns inte allt, men han blir bara klurigare.
Och kolla va snyggt han ritar! Jag suddade en del för att inte förstöra en överraskning. 😉 (PS. Det står Hurra! i den första pratbubblan.) Jag frågade om han hade haft nån mall att rita av. ”Nä”, blev svaret, ”jag tittade på gubbarna bara.”
Colin har börjat komma i famnen och vill kramas. Det känns ofantligt roligt. Däremot skriker han jättehögt varje gång någon säger ord på s, speciellt vid ordet ”sova”, även om nån annan ska sova. Jag lovar, det är INTE samma sak som när alla andra barn skriker. Det är inte samma sak att ha ett autistiskt barn, som att ha barn över huvud taget. Han är en så go kille, men kräver ständig tillsyn och skulle kunna ösa vatten, vatten hur länge som helst.
Jag skulle ju skriva om Buzzador och borsthuvudena också. Den här tandkrämen som kom med, var mycket populär. Mamma och Jennie for iväg med den, eftersom den är så svår att få tag i (?). Jag gillar den, men om man använder den för mycket lossnar det hud i munnen på mig. Jag vet att det beror på ett av ämnena sin finns speciellt i tandkrämer som bleker. Om jag inte minns fel är det Sodium laureth sulfate eller sodium lauryl ether sulfat. Enligt vår kemilärare i skolan är det annars totalt onödigt, eftersom det tillsätts för att få tandkrämen att skumma. Faktum är att saker som skummar rengör sämre än de tvättmedel/tandkräm som inte gör det! Nåja, grejen är att vissa reagerar på det här ämnet, liksom jag, så jag brukar annars undvika det om det går, eftersom det irriterar slemhinnorna.
Däremot gillar jag borsthuvudena och jag återkommer till dem i ett annat inlägg.
Nu sover dagens sjukling, vi hoppas på en bra natt och en ny dag med sol imorron. Sportlovet har börjat i Österbotten, men tagit slut här. Väl så.
Oroa dig inte för dom kommande glasögonen! Har ni tur kommer han att märka hur mycket lättare det är för ögonen med glasögonen på. Vår dotter har haft sina nu sedan i augusti och till och med frågar efter dom ( å andra sidan såg hon fram emot att få glasögon!) men hon märker själv att ögonen orkar mer med glasögonen på.
Tack! Det var roligt att höra! 😀 Här hemma har W klagat över de kommande glasögonen, men det visade sig att han varit ivrig på förskolan och berättat att han ska få vara med och välja ut dem själv och sånt. Mammor får ju höra allt gnäll. 🙂
Vår pojke har +6 och +7. Det har gått riktigt bra med glasögonen men en försäkring är bra att ha. Vi har en försäkring som vi tog där vi köpte glasögonen. Boken om Alma som får glasögon är riktigt bra och den kan man beställa rätt så billigt vid Adlibris om man vill ha en egen.
Tack, va roligt att höra! Jo, vi ska absolut ha försäkring! Det som också är bra är att staden står för en del av glasögonkostnaden, yay!
Jag har också en son som har glasögon. Han fick sina glasögon strax innan han fyllde 3år. Han stod nästan fastklistrad i tv:n när han såg på barnprogram. när han inte såg.Sen hade han också jobbigt att gå i trappor, han gillade inte heller att sitta och rita t.ex. Styrkan på linserna var +10,5! det förklarade ju en hel del, han hade verkligen dålig syn.
I början hade vi nog en kamp om glasögonen. Var han ute och lekte kunnde han klä av dem och lägga dem var som helst. Vi började med att de måste vara på när han såg på barnprogram i tv:n, det behövdes nog lite mutor i början så det var bra med att ha ett choko lager i skåpet. Det tog kanske en vecka innan han insåg att en helt ny värld hade öppnats för honom. Han märkte ju att han såg, han började leka på ett helt annat vis. Nu var det också roligt att rita. Nu vände det så att han vägrade ta bort glasögonen när han sku sova på kvällen. Vi lät han somna med dem på och sen tog vi bort dem då han somnat.
Sen kom det ju fram att han skelar, så det blev lappbehandling. En ny kämpig tid började, men nog gick det bra det också. Vi körde med det systemet att han använde lapparna på dagis och det gick bra. Som 9-åring opererades sedan ena ögat och efter det har synen blivit bättre och idag ligger den på +4,5 och +4,75 och nu är han 20år.
Vi fick ett par glasögon betalda/år så länge han var under 8år men dessa regler har väl ändrat sedan dess.
Vi har nog fått några par glasögon ersatta på försäkringen, men det som är klurigt med det är att barnet måste ha något märke i ansikte då de gått sönder.
Visst kanske det känndes kämpigt ibland men det går nog bra ska du få se. Som sagt kommer han nog märka att han ser bättre med glasögonen.
Tack för ditt långa svar!
Härligt att det går bra, men oj va starka glasögon han fick! :O Ja i framtiden opererar de säkert lika lätt och ledigt som i dagens läge, kanske ännu snabbare och bättre, det får han själv bestämma då. Just nu verkar det spännande med glasögon, det är ju bra.