Bokslukarna

En god natt sömn kan göra underverk med vem som helst. ”Det är den bästa av gåvor, att kunna sova lugnt.”, som Bo Kaspers sjunger.

Vår dag har kantats av böcker, böcker och böcker. Eftersom vi kom från bibban med så många nya igår och ungarna såg dem först idag vid lunch, var de extra uppspelta. Och vad passar egentligen bättre, när regnet droppar ner och smälter den lilla snö vi fått. Det blir ingen vit jul, det ser inte bra ut med kommande plusgrader i veckan. Nåja, man kan fortfarande hoppas. Jag tycker snö hör ihop med jul! Snö och mys och lyktor och stickade sockor.

Det är intressant det här med barn nummer två (och samtidigt tre). Jag utsätter dem för mer besvikelser och lite läskiga sagor, istället för att vara en smula överbekyddande, som jag var med William. Med honom var jag ofta rädd för att han skulle drömma för läskigt, vilket ledde till att han vägrar läsa eller ens se i vissa böcker. Nu hamnar man att börja om, att utsätta honom för allt det där ändå, det är en tyngre väg. Någon har sagt att föräldrar finns till för att göra sitt barn besviket, inte låta dem få allt de vill, men att också lära dem hantera dessa känslor. Det är något det svåraste jag vet.

På tal om besvikelse. Jag försöker lära ungarna att man kan äta annat än makaroner och köttbullar. Det går sådär. Idag gjorde jag fläskfilé (gris innerfilé) med potatis, batat och lök samt morätter. Filén marinerade jag i olivolja med rosmarin, örter, peppar och lite örtsalt. Tyckte att jag borde ha hittat på ännu nån krydda (eller kanske salta mer?), trots att jag serverae med en pepparsås. Och gissa vad ungarna begärde? Japp, ketchup. Nåja, de åt i alla fall.

Dagens lycka är (för både små och stora):

Att ha en storebror som spelar Snigel Bob, så man får se på, innan läggdags.

Sen delade jag och Mika på oss som vanligt, så att den ena läser åt twinsen och den andra åt W. William och jag läste ut hela ”Tidningsmysteriet”.