Lite feber och utryckningsfordon

Det tar alltid ett litet tag innan man kommer tillbaka i vardagslunket, efter en resa. Man måste stämma av med sig själv och acceptera att det inte blir nån mer semster. Sen går det bra igen.

Idag blev Milja sjuk och kom hem från dagis vid lunch. Hon var trött, men ville absolut inte sova, så vi bänkade oss i vardagsrummet med Pingo och Bamse. När man är hemma själv får man ju bestämma allt själv, det är ingen strid om att det är fel DVD eller fel språk. Vissa avsnitt av Rorri/Lauri Kilpa-auto har ungarna nämligen bestämt att det måste vara på finska, av nån anledning.

Det är märkligt det här med feber. Ena stunden hänger de som trasor, andra stunden springer hon runt och frågar varför vi inte går till parken. Det är tur (i oturen) att Isaac hade öroninflammation nyss, så vi råkade ha Pronaxen hemma.

Jag stannade med alla tre, när Mika åkte och handlade på kvällen. Vi hade tänkt gadda ihop oss hela familjen, det brukar gå om man har en racerplan med välsvarvad inköpslista och utlovade tuggummin eller en slickepinne vid kassan. Det var lättare såhär ändå. Vi kollade på SOS på liv och död, eftersom det faktiskt inte var så skrämmande, tyckte ungarna. Det var jättespännande! Mest spännande var det kanske när det brann vid ett dagis, precis som i Här kommer brandbilen. Det blev en självklar bok vid sängdags förstås, eftersom vi råkade ha den lånad.

Sen fick pojkarna för sig att rita ”tatueringar” på mina smalben, men jag fick avbryta leken när de började rita på sina bilar eller bordet. Då låtsades William att strecken var sår och vi pratade om hur man ska putsa sår ifall man river eller slår sig.

William har väntat och väntat på att äntligen tappa sin lösa framtand och igår hände det! Jag vet inte riktigt hur, om det var nån som knuffat honom under en lek på förskolan, men det hände och det gick bra! Däremot var han väldigt ynklig och rädd för att tandfén skulle ta själva tanden och inte bara ge en peng. Fast jag sa att jag skulle prata med fén och be att hon lämnade tanden, så vi kan spara den i en burk. (och det gjorde hon 😉 )

Jag undrar om Isaac har sett van Damme-reklamen i smyg?

Vilken passade lek, att Nalle just har fått vara på djursjukhus på dagis, han hade fortfarande bandaget kvar. Fast idag var det bättre. Milja ville ha polisbilen, som självklart fick nytt liv efter programmet, men då blev Isaac sur och bet Milja i tån. Och sen skulle Milja vara med William i en annan lek, varpå han sköt undan henne och hon grät igen. Stackars lilla barn! Hon har i alla fall fått minst två förlåt ikväll och löfte om att inte bli mer biten (just nu).

Dagens Isaac: (ropar ivrigt, när jag befinner mig i ett annat rum)

– MAmma jag skrivde! Kom igen William och mamma, kom igen! Kom titta!
– Oj, vilken bokstav är det? frågar jag och ser på några små, korta streck på ett papper.
– Mammas och pappas och isaacs och fammos bokstav! Jag kunde skrivas allas bokstav!

Dagens spelglädje:

Att äntligen, efter år av spelande (känns det som i alla fall), få en miljon på Bejeweled Blitz. Löjligt roligt. Tänk om det var på riktigt. Vem vet, plötsligt händer det.

Dagens tacksamhet:

En vän som skriver ett mail med texten ” har idag samlat ihop gummistövlar som blivit för små och räknade till 4 par i storleken 26/27…. behöver ni så hör av er...” Tusen tack för omtanken! 😀