Höststart inomhus
Idag var det Åbodagen. Jag kom ihåg det klockan nio på kvällen, när jag nattade twinsen och de just skulle till att sova. Pang bom och tredje värdskriget utanför – fyrverkerier. Jag tycker faktiskt att de skulle kunna bränna pengarna på annat än fyrverkerier varje år, det känns en aning bortkastat. Å andra sidan vet jag att de ordnar en massa grejs i stan, men ingen av oss var på humör för nåt sånt idag. Det har varit snoriga näsor, både små och stora, så det blev lite söndagsslappning.
Fast bara slappa kunde vi inte. Ungarna vildade till sig och jag drog iväg med dem till Aunela skola och mötte upp med fammo. Liikunnan ihmemaa har börjat igen, redan förra helgen. Även om det var ganska varmt och skönt ute idag också, lockade klossbygge och studsgrejer mera.
Mest orädd och lite galen är Milja. Hon har nyss lärt sig att nästangunga själv i en vanlig gunga. Gullunge med sina spretiga, söta och småsvettiga tår. Världens bästa tår på världens coolaste tjej. (om min dotter. Jösses, jag har ju en dotter. ♥ )
Det är öppet mellan 16.30 och 19.00 och i början var det knökfullt, busigt, hög ljudnivå, slit och stret mellan klossar, de stora vill ju ha sina egna byggnader ifred. Sen slutet vågade till och med Milja hoppa på den stora studsdynan.
En blivande häcklöpare kanske? Att de orkar, ungarna. Sen sprang han som en dåre till och från bilen också.
Rutsch och gung och kloss och innebandy. Fast klossar är ju bäst, trots allt. Nu sover tre nybadade ungar och jag funderar på varför William är så rädd för att klippa tånaglarna. Han blir tokledsen och skriker hjääälp, hjääälp och tårarna trillar. Men ibland måste man ju faktiskt klippa naglarna. Suck. Jag drar ut på tålamodet, försöker lugna, talar och pratar och övertalar igen.
– Är du säker på att du inte klippar mig i huden, mamma? Lovar du? Alldeles säkert?
– Ja, jag lovar, ingen mamma klipper sitt barn i huden! Det känns bara så för att saxen är kall.
– Aaaaaj, aaaj, hjälp! säger han när saxen nuddar nageln.
Stackars barn, det är inte lätt att veta hur man ska hjälpa eller vilka trick man ska ta till. Undrar vad grannarna tror om oss. Äh, de får väl tro vad de vill. Åtminstone är naglarna klippta och tålamodet intakt.