Skördetiden

Dagar som idag, har man över 150 bilder i kameran och försöker leta fram de som blev bäst.

Dagar som idag, satte man en potta, lite byteskläder och tre glada ungar i bilen och körde till Kimitoön.

Dagar som idag minns man med värme, trots att det var så rörigt vid maten, att man fick vänta ut ungarna, ta sin tallrik och gå ut i solen, för att själv få i sig mat, men sen gick det bra igen.

Dagar som idag, är vi extra tacksamma över att Mikas släkt bor så nära oss, att vi och ungarna kan träffa dem ganska ofta.

Dagar som idag, är vi också glada över all dem mat vi har fått hem. Inlagda rödbetor, grönsaker, färsk potatis, örter, nybakt bröd, lasagne, gurkor i olika former, sylt och saft. Vilken lyx att komma hem med det. Tack Pirjo och Janne för att vi får komma och stöka till ibland. Det känns hem-likt att få komma till er och ungarna är glada över att få vara ute mycket, fast den stora protesterar ibland. 😉

Wilis lek med små överblivna gurkor och musteris inlagda. Det svämmar över i gurklandet, ett lyxigt problem. Det var förresten mycket prat (med Wili) om att inte leka med mat idag. Det håller jag med om. Även om vi i dagens läge har mat i överflöd, ska man inte leka med allt.

En liten idyll.

Stora, fina potatisar från Kimito! 😀 Jannes kompostgödsel har fungerat finfint.

Mina barfotabarn vägrar ha skor (och ibland kläder, speciellt Milja). Okej då, har vi sagt. Man får fråga efter jacka om man fryser eller skor om det gör ont i fötterna. Fast de här kidsen klagar sällan.

En favoritlek – måla med vatten. Isaac målade helikoptrar på bastuväggen. Alternativt ville han peta ner massvis med stenar i vattenkannorna eller -tunnan.

En nyklippt pappa. Den här gången med trimmer och inte sax. Tusan, det blev ju nästan bättre. Får inhandla en egen, trimmer alltså!

Skördetid och skördetröskor susade förbi. Gamla epa-traktorer och sprillans nya Valtra åkte förbi i varierande hastighet. Det är ju rusning, till och med i Kimito!

Det är något magiskt med vallmoblomster. De är så spröda och lite coola. De ser ut att stickas och de har lustiga frön. För en som är omgiven av dem hela sommaren i varje dikeskant, är det knappast något märkvärdigt, de är kanske mer irriterande än fina – men jag tycker de är vackra. Blommorna ser ut som spröda silkespapper och stammarna bugar sig och niger, i väntan på att rassla med frökapslarna.

Musteris clematis blommar fortfarande vackert.

Mmm, glass hör ju sommaren till!

Det harmar mig att den här bilden är lite suddig (ja, jag är petig), men den fick komma med ändå. Milja med favoritkatten.

Och så är vi hemma med skörden. Ungarna sover, efter en lång nattning. Isaac somnade nästan i sin egen säng. Kanske nästa gång.