Post-semestern

Gäääsp! Kan man få semester efter semestern? Hur kan det vara så tungt att bara åka bil i sju timmar?

Det har varit innehållsrika och intensiva dagar med tre kids och en massa matlagning de senaste dagarna. William ville inte åka hem, han och kusin Casper hade så roligt. Det både tär i mig och gläder mig att han trivs vid mitt barndomshem. Istället för att lyssna på KAJ eller Sturm&Drang med resten av Jakobstad, packade och slingrade vi oss hemåt i sommarvärmen idag. Det är en stor fördel att ha AC i bilen. Det var 26 grader när vi lämnade hembyn – eller nåja, jag har sett många lika gradtal genom landet idag, men väldigt varmt i alla fall.

Det blev kattklapp och bad, men inte samtidigt. Kisse Bambam var inte alls intresserad av vattnet, utan höll sig på betryggande avstånd. Han har också gått undan en hel del. Det är en väldigt snäll katt, jag har inte sett honom bita eller riva, förutom om någon hållit hårt i svansen eller liknande. Det hände inte nu, utan Bambam tassade ljudlöst iväg för att han antagligen kände på sig att det är för stökigt eller ljudligt runt honom. Sen dök han upp med en mus.

Vilka knasiga typer som inte uppskattade gåvan över huvud taget! Varpå han åt upp den själv och lade sig på garageinfarten för att grundligt tvätta bort mus- och mysrester.

Vi styrde kosan söderut, mot värmen! Twinsen somnade ett tag, men alltför kort.

Paus vid Tomaten i Närpes. Ingen ville äta, utom vi vuxna som inte hann äta, mer än slänga i oss. Och jag fick inget ordentigt kaffe, hade ju till och med sparat dagens ranson till det här stället. Hmmmm… Såhär hade vi tänkt att de sen skulle sitta och äta.

Men det blev såhär. William satt kvar på sin plats, men twinsen var överallt och speciellt Milja vägrade äta. När det utlovades glass åt hon några ynka skedar, stående eller hoppande vid bordet intill. Självfallet kom det en busslast med andra resenärer och ställde sig i kö, när vi skulle betala glassen. ”Man måste beTALA”, sa Isaac i min famn, men det är nog väldigt svårt det här med vänta. Efter glasshysterin klämde vi in oss på barnskötar-toan, alla fem, för att inte tappa bort nån. Ja-a, de har liksom vara en toalett just där, en pytteliten, men allt går om man måste! 😀

Det var mer gnäll och gråt än på uppresan, kanske för att vi bara stannade och åt en gång plus en kisspaus. Isaac vägrade kissa, eftersom vi glömde pottan (och ett par plasttallrikar hos mommo), men det löste sig med en flaska. Ja, håh hå, om man hade fotat all såna där ”semestermissar” hade det varit en ganska pinsam blogg.

Äntligen närmare Åbo, närmare hemmahuset och bortglömda, roliga leksaker. I Laitila fick jag syn på den här stora burken. Det var en stor stark det!

Och så kom regnet. Smattrande, kort och befriande. Men det var fortfarande varmt…

… så det blev ånga på gångvägen! Ett tag undrade vi om det var en väldigt lokal regnskur eller om det var rök.

Äntligen hemma! Isaac tog fram ALLA sina Cars-bilar, men saknade ändå ett par. Milja försökte vara hjälpsam, hon plockade genom lådan och frågade om det var den eller den som han ville ha. Nej, ingen framgång, men tvillingbrodern verkade vara nöjd med försöket och Milja plockade till och med upp efter sig, utan att jag sa nåt! Hon kommer att bli en bättre mamma än vad jag är!

Rentvättade fötter, nybadad storbror, x antal böcker och sånger och vyssjande sover de. Halv elva. Det ska bli skönt att återgå till vardagslivet också.

Bästa konkreta semsterminne: 

Dialektvykorten! He e no skryyft ti hitt kortre på dialekt, ti finns på Meteoriten om he e naan som undrar. Tack Lis-Mari och Jenny!

Dagens mobila:

Jag trodde inte jag skulle använda hela min mobilsurfarkvot under en månad. Jag har ett abonnemang som innehåller 1 gigabytes användning per månad, det är ganska mycket. Men nu fick jag fylla på, innan månaden tog slut! Som tur var, kom ett meddelande som talade om att jag inte gick över och hamnade att betala nåt hutlöst mycket. William hade kollat videon och streamt Angry Birds Toons (är inbyggt i själva appen!) plus att man själv bläddrar lite (även när vi var på båten).

Dagens fråga:

Hur får man en femåring att sluta bita eller äta på fingrarna? Det här har varit ett dilemma den senste tiden. Förmaningar och hot/gnäll/tjat hjälper inte. Om man sätter illasmakande lack på naglarna, ber William bara om vatten hela tiden. Jag tycker varken det är bra för honom eller särskilt hygieniskt, eftersom man petar på fötter, äter hud och annat mysigt. Och ändå är jag inte särskilt petig med att alltid tvätta händerna eller bakterier hit och dit.