Lyx och bildbomb

Sex dagar sätter vi på båtsaldot som den längsta tur vi åkt med ungarna. Hittills. Det blir knappast längre i år, men kanske nästa år. Vi tänker ”kanske Tallinn? Kanske Åland?” eller nåt sånt. Ungarna har betett sig väldigt bra ombord, förutom att det varit mycket tjat om att man inte får klättra upp- eller nerför stegen till kajutan – bara med nån vuxen nära. Om man kör på nåt grund eller det kommer en hastig vindpust kan man ramla och slå sig riktigt rejält. Ungarna lyder fammo bättre än mig och Mika också. Hon har från första början satt klara regler för vad man får och inte får göra och vi konstaterade att det säkert har hjälpt. Man är inte elak för att man sätter upp regler eller tillrättavisar ofta, det är nåt man lär sig på den här föräldravägen!

Det var jätteroligt att åka och vara på Dacapo, nu är vi hemma igen. Det är sus i öronen, sand i alla väskor men ungarna var glada när de hittade alla sina leksaker, jag när packade upp och vi tvättade. Idag kom det ganska mycket regn och det blev fuktigt och lite blött. Det var egentligen bara på den sista biten av vägen som ungarna blev lite rastlösa, annars har de trivts bra ombord. Det är ju klart, när man väntar på att komma hem och pratar om det, är det svårast, man väntar ju som vuxen också. Och precis så ska det kännas – roligt där och roligt att komma hem. Tack igen fammo och faffa, ni har varit och är den drivande kraften bakom detta! ❤

Att komma hem till egen tvättmaskin, egen säng och vatten man inte behöver reglera eller pumpa – känns så lyxigt och viktigt. Tänk att vi har rent, drickbart vatten, som vi spolar bort vårt bajs med! Jag kan fortfarande inte komma över det där med att man borde kunna använda duschvatten till sånt. Och att vi får spola och inte behöva tänka på vart det tar vägen sen. Vi lever i vrållyx med våra internet, datorer och god mat inom räckhåll, utan att vi ser det som nån lyx. Det är så skönt att kunna komma bort och känna det där, att uppskatta sånt som är vardag.

Tack förresten Lena för alla fina kläder vi fick ärva av dina killar! De har redan passat så bra! Både pyjamasar och tröjor, de kom genast i användning i en familj där det går åt. Ändå hade vi inte packat så förfärligt mycket kläder till båtturen den här gången, vi tvättade ju emellanåt också.

Eftersom jag sitter här med min vanliga laptop i allsköns ro och ungarna sover, tänkte jag passa på att ladda upp lite feelisbilder från Kållby och Fourth of July-festen här i Åbo. Sommar, fina sommar. Man glömmer vilken dag det är, man äter alldeles för mycket gott och dricker likaledes, men man lever till 200 procent.

Thank you LeighAnn and Willhelm, let’s make this a tradition? We just need two more years for that. ^_^

Fniss och hårfärgning på Kållby dikesfrisering med Jennie och mig. 😀 Tack Citymarket, 12,90 kostade in frisyr.

Jag stickade klart en Clockwork-sjal på hemvägen. Nu har jag börjat på en till.

He sker i Bennäs! Det börjar likna en riktig tågstation! Det är på tiden, det är ju mycket trafik här, även om det är bökigt och långt att ta sig till spåren just nu.

Jag hälsade på fina fammo. Jag brukar komma med sockor åt henne, eftersom hon inte längre klarar av att hålla i stickorna. Men hon jöutas inte använda dem och jag får inte henne att förstå att jag faktiskt stickar en massa sockor, att de inte är SÅ fina. 🙂

Det har varit alldeles för lite blomsterbilder i min blogg den här sommaren. Det åtgärdar vi nu! Från mammas trädgård. ♥

Det är inte alltid nån lätt ålder, det här med tvååringar, men jösses vad de är söta mellan varven. Man kan ju inte vara arg på någon som pussar en och kramas.