Lite hemåt
Nej, vi är inte hemma än. Vi forsätter segla och idag har vi verkligen hissat segel också! 😀 😀 Faffa och jag är kanske mest glada, för vi vill gärna segla så det lutar jääättemycket. ^_^
Idag var en sån där dag då alla bilder blir vackra. Sol från klar himmel, knappt ett moln så långt ögat nådde och vi spelade sommarlåtar från en gammal favorit-CD jag bränt åt fammo. Det gick inte fort, tre knop eller så. Det var så skönt, det var liksom slow living, easy being. Man bara är, man bara finns i det där solskenet. Twinsen sov en bit av färden, så vi beslöt att segla trots att det inte gick fort. När vi kom till Erstan-/Airistofjärden blåste det upp jättefint och vi gick superbra sidovind!
Ungarna gillar i alla fall det här sjölivet! Det var svårt att få dem bort från fören; det är ju så skoj när man ser farten! Milja grät och grät, hon ville ha ”meeja laineit, meeja våågoj” trots att det erbjöds godis. Mammas tjej! Jag kanske får en kompis på nöjesfältet, någon som vågar åka alla vilda karuseller med mig! 😀
Vi stannade för natten vid Airisto gästhamn/strand. De har, förutom en långgrund sandstrand, en fin lekplats för ungarna. William trivs bäst i båten med sitt Angry Birds-byggande och nya banor som vi ska kasta sönder, medan Milja vill gunga och hoppa. Isaac, tja, han bara är, med sina bilar och filmer.
Det blåste lite svalt i skuggan fortfarande och väldigt ojämnt, men det var skönt med land också. Nu har vi varit ute såpass länge att man kommer upp på land och undrar varför marken gungar. Det gör den självklart inte, men i örat gör det det!
Det här är nog dagens bild ändå. Ungarna har anpassat sig till havet, med viss respekt. Pappa Mika ramlade i idag, när han skulle assistera William med gummibåten. Han sade själv att han var lite för försiktig, han gled iväg under en vajer, som satt fast i bojen. Han hann rädda sin bok och se till att William inte blev skraj, det var bra. Så den enda som egentligen har badat idag, är den som inte brukar vilja. 😀 Jag tycker det är fint att ungarna ser att man faktiskt kan ramla i också, att vi inte tjatar om de där båtjackorna för skojs skull.
Ni ser ut att ha det alldeles underbart! Älskar bilden med seglen och solen i hörnet, mycket vacker! Njut er fortsatta seglingssemester 🙂
Tack! Det var det!
Underbara foton,jag igen älskar fotona där barnen sitter och hänger fötterna över relingen och bara tycks njuta.Stort detta att låta dem göra de att de får lära sig sjövett på ett naturligt sätt
Tack! Och tack för dina trogna kommentarer, de gör mig alltid glad!
Det är mycket prat om sjövett. Twinsen beter sig faktiskt bättre än William, de lyder för det mesta. William fick å andra sidan se hur det är när man faktiskt ramlar i, när pappsen föll. Det var inte så dramatiskt, men ändå en påminnelse.