Skip to content

Finskan och barns språk

12 juni, 2013

Jag har jobbat och jobbat med mina inlämningsuppgifter till skolan. Nästan sex sidor text, jag knapprar långsamt och läser meningar på nätet och i anteckningar från skolan. När man inte hör och använder orden varje dag, glömmer man bort enkla ord som luiske (remsa, flärp). Jag tvekar inför val av ord som uudestaan eller uudelleen (igen, på nytt) och tittar på vad jag har skrivit: uudesstan. Men va tusan, det ser ju ut som estniska! 😀

Såna här meningar skulle jag t.ex. inte kunna författa alldeles själv, men jag vet precis vad den betyder och jag kan ändra lite i liknande texter, när grunden redan finns:
” Pakattavat välineet tulee koota samalla periaatteilla kuin kertakäyttöiset materiaaleihin pakattavat tuotteet. ”
eller det här:
” Pakkauksia ei koskaan saa taittaa, kaksoispaukkaukset laitetaan sisäkkäin samoin päin niin, että tuote näkyy ja höyryn kulku molempien pussien sisään varmistuu.”

Det är inte svårt, det låter ju så lätt när man ser meningen, men jag får bara inte till det, med alla ändelser och omskrivningar. Det här är ypperliga exempel på att man måste leva och andas ett språk, för att hålla det levande. Det gäller ens modersmål, men främst sådana språk man inte pratar eller skriver så ofta. Man kan plugga dem i åratal i skolan, men allt faller i glömska, redan när det är sommarlov och jag inte träffat klassen på några veckor, märker jag.

Jag har lyxen att få jobba ensam idag, det är i alla fall bra. Fast det är ju som med måndagstenter, det är ytterst svårt att fokusera på långa inlämningsuppgifter om sommaren. När man väl kommit igång, går det ändå lite bättre, fast man sitter och stirrar på de där gardinerna man borde  byta. Eller hmm, tvätta ett fönster kanske?

Barn och språk är ännu mer intressant än mina skolarbeten. Isaac har vid två och tre månaders ålder talat om/låtit oss förstå att han fattar att det finns fler än ett språk. Om nån sjunger eller pratar finska säger han:
De pratar fiinnska! eller Det ää på finnska!

Kanske det har kommit från att vi väljer språk på DVDerna eller så är det bara så att han kan tala om att han vet skillnaden.

I senaste numret av Språktidningen läste jag om hur barn får sitt modersmål. Det är omgivningen som dominerar. När barnet säger di eller ti, tolkar föräldrarna det på olika sätt. En pappa som talar svenska tolkar det som där eller titta, medan en brittisk förälder tolkar det som ”daddy”. Och båda är förstås väldigt stolta över sitt barns utveckling. Genom att härma och lyssna samt associera,  får vi en språkmelodi, som ligger till grund för hur vi förhåller oss till andra språk i framtiden.

I samma tidning pratades det om att barn (eller vuxna) som lär sig två språk, får lättare att lära flera språk också och är, hör och häpna, smartare och friskare (!). Barn lär sig glida mellan språken och märker inte alltid att de byter språk; kodväxling, som det heter så fint. Jag tycker det är så coolt. Milja t.ex., blandar ihop finska och svenska. När hon ska ha en kudde ber hon om en ”koono” (uttalas som ko, fast med långt o), alltså en blandning mellan finskan tyyny och svenskas kudde.

Nu måste jag återgå till mina skrivelser på vårt andra officiellt språk i landet, innan kaosungarna väller in i huset.

sprakochskrivningDagens roliga: 

Jag sökte och sökte (på Google) efter en term jag antecknat i skolan. KimCard, skulle det heta. Finns inte ens på Google. Sen fattade jag. KimGUARD heter produkten. Håh, dialekter och finska. 😉

 

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. 12 juni, 2013 03:56

    Hahahaaa, jag kommer ihåg när vi byggde och jag insåg att kyprokki heter Gyproc på riktigt :D!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: