Nej

Varför är det så kaotiskt när fem ska äta samtidigt? Hur fasen ska det gå att leva med såhär många små, när både jag och Mika är i jobb och ingen har förberett maten när man kommer hem?

Måste ungarna sno alla ens saker, hur mycket ska man ge upp? Varför ville alla ha det rosa vaniljhjärtat jag tog hem från Arnold’s, fast det fanns andra alternativ? De lämnade ju ändå själva mormorshostan. Varför får jag inte ha min iPhone ifred? Varför bor jag inte kvar i det land där alla pratade mitt modersmål? Hur ska man pussla ihop det här livet så att man skulle orka med både lite träning och skola. VAR är det där rummet där man får vara ifred eller ha sin egen vrå? Varför är det så svårt att bara komma ut, med tre ungar och framför allt, hur hamnade jag här? *plötslig insikt*

Ja, jag är en trött Bitter-Bitte idag, med mer tics och allt. Jag säger som Milja: ”Nej, tycker om, nej, tycker om!”