Skridskoprinsen

Nämen hallå! Vi har en kille som nästan kan åka skridskor! Det är typ andra gången i år han åker med mig. Först ville han ge upp och jag är inte världens bästa pedagog när det gäller att lära ut idrotter, men på nåt sätt fick jag övertalat honom om att han visst kan. Och nu kan han ta sig fram stående några meter i taget! Duktiga killen, han ville inte ens sluta!

Förresten tycker jag det är lite konstigt på dagis, när bara de som får åka skridskor, får komma med ”å skrinna”. Jag vet däremot att det beror på att de inte har några sparkstöttingar eller liknande att ta till, men jag har hört om andra dagisar där de lär barnen. Har det just med utrustning att göra? Jag säger inte att det ena är rätt eller fel, utan undrar mest. Och hur bra ska man vara för att få komma med? Ska kolla nästa gång med stora sidan på dagis. 🙂

Milja och Isaac var inte alls lika nöjda med att vara på isen – nästa gång får jag gå ensam med W istället. Twinsen vill mest sticka iväg, leka på gården eller äta snö.

Eller möjligtvis klättra runt i omklädningsrummet, längs väggarn, som små väskor på band. William sa det så bra idag:
– Mamma, jag vill att vi ska vara sex i vår familj!
– Jaså, ett barn till menar du? 
– Nä, en vuxen till! 

Jag förstår precis vad han menar! Jag har lite samma känsla ibland, att man inte räcker till, speciellt när twinsen är så små och rebelliska och klättrar runt så mycket. Milja har dessutom fått för sig att säga nej åt precis allting, även åt saker hon vill ha.

Vi hade i alla fall det lite mysigt med nya Brio-vagnar och en Alfons-box (9,95 för fyra DVDer med totalt 16 avsnitt), ett tag…  Milja ville springa iväg med alla Briogubbar, William har sina tågvagnar överallt och Isaac bär runt eller kastar pusselbitar och vill hela tiden rita. 🙂 Det är intensivt. Allt ska hända på en gång och man ska passa mat, barn, hinna svara och lyssna på alla och städa undan mellan varven – ”nejnej, inte rita på soffan!” och ”nej, inte stå på soffkanten, du kan ramla” .. ”akta glaset, sparka inte där” och dessutom hitta på nåt att göra, eftersom det är ett faktum att det inte går att gå ut lika lätt från en lägenhet, som när man bor i hus.

Jag somnade mellan två varma tvillingar och höll på att missa Melodifestivalen. Lite skoj var det att se första deltävlingen ändå, även om jag tycker de är så långa och många, de här tävlingarna.

Dagens William:

Pappa: – Vet du att det finns folk som betalar för att gå och höra på när andra sjunger. 
William: – Vaaa? Är det sant?