I en lång rad

Idag startade löpskolan för min del, med långpass. Egentligen hör jag till nybörjargruppen, men Lotta lockade med mig på Kuntoilijats (ung. fortsättningsgruppen) pass. Det gick jättebra! Jag vågade bara inte tro på att jag skulle klara deras fart, fast de kör rätt långsamt i början och ökar passet med 10 minuter varje söndag. Intervall- och teknikträningarna gör jag med nybörjargruppen, där man säkert ta ut sig ändå om man vill.

Vi gjorde en hastig paus för stretching och jag tog ett par snabba och suddiga bilder av vårt långa lämmeltåg. Vi var 40-50 stycken idag. Ett tag sprang vi på en smal skogsstig, intill en djurkyrkogård. Det var alldeles tyst, ingen sa nåt eftersom vi inte sprang i bredd, man hörde bara de tyst tass-tass-stegen i en lätt upptrampad stig i snön som föll igår. Åh, nu längtar jag till våren då man kan springa i skogen, utan att behöva frysa eller tänka på megamycket kläder!

Twinsen och William var rätt glada idag. Fast de hade trötta föräldrar. Lycka är att få lov att hoppa i fammos och faffas säng och leka med bilar och garage precis som man vill på en hel övervåning!

Och kramas vill de gärna, men inte hur länge som helst. Isaac har lärt sig att räkna till fem (!) på finska.

– Yssi, kassi, koolme, neejä, viisi! säger han i rasande fart. Vilken lycka att ha en storebror att lära sig av!