I farten

Det snöade idag igen. Stora, juliga flingor som virvlade runt. Jag hoppades de skulle stanna på marken, men innan kvällen hann det bli bara smask och slask! Blä! Dagisgården och gångvägarna och parkeringsplatsen är fulla av slafsigt vatten och det var inte nåt speciellt bra springföre idag. Och hur kan det komma sig att vissa vägar känns som om de bara är uppförsbackar? Idag slirade jag på i lite mer än 7 km, började lite för snabbt och var tvungen att gå i omgångar, så det blev väl en slags intervallträning ändå. Två plusgrader är annars en bra löptemperatur, brukar jag tycka, men jag måste ha varit för trött, jag blev bara varm och yr. Nåja, jag fick i alla fall testa mina damasker (speciellt när jag hamnade nära en stor väg, mitt i en snödriva och inte visste vart jag skulle. Hah, det var ju vägarbete och jag missade en liten gångtunnel först… nytt ställe.)

Förresten skulle jag inte ha köpt såna där extra tillbehör som en extra strumpa att dra över skon när det slaskar, om det inte hade varit för lite födelsedags- och julpengar. Det bästa med sportkläder är att man får täta till. Jag har alltid älskat när det inte ”läcker” mellan plaggen nånstans, har gillat sportplagg, allt som är bekvämt, så det här är SÅ min grej. Om ni tycker att mina skor ser annorlunda ut från de första jag visade, så har ni rätt. Jag fick byta till ett par med pronationstöd, de här funkar superbra och är lite bredare, även om färgen inte är riktigt lika sexig. Men det ska ju vara bekväma.

Sådär annars kan man säga att jag varit
1. för upptagen och
2. för trött

för att blogga. Jag kom hem från skolan, via stan igår, lagade två sorters mat åt fem hungriga munnar och somnade klockan åtta på kvällen med twinsen. Jag vaknade klockan ett på natten och visste varken ut eller in, eller vad klockan var, men jag låg fortfarande mellan tvillingarna (de brukar sova resten av natten i sina egna sängar för det mesta). Sen kunde jag inte somna om förrän det blev sent. Blä också. Men det var iaf skönt att somna tidigt!

Idag hälsade vi på hos fammo en sväng, musteri P var också där och ungarna var glada och vilda. Den här vardagen är bäst, ingen protest! Man hinner liksom annat än laga mat och leka med barn, man hinner med skola, träffa och prata med andra vuxna, de som är så ofantligt viktigt för alla – i alla åldrar – att inte bara behöva sitta inne. Man måste få nya insikter, bryta tankemönster och hinna med lite eget, då mår man som bäst. Det enda som jag har brist på just nu, är Österbotten.

PS. Tack Sari för tipset om idéboken, den var precis jag! DS.

Dagens William: (jag öppnar kylskåpet)

– Mamma, kylskåpet sa mööh!
– Jo, jag vet, jag brukar säga att det har en egen personlighet, att det suckar, vårt kylskåp.
– Varför gör det det?
– För att det är en vätska där inne som går runt, så det hålls kallt.
– Det lät faktiskt som en ko!