Tre

Det går bra att vara gräsänka ett tag, men jag skulle inte vilja vara ensam med alla tre varje dag. Det är bra att bli påmind om det ibland. Jag skulle just skriva att alla tre ligger mysigt i stora sängen, men det tog ett tag innan vi kom dit. Fast det var rätt mysigt det också, att ligga där och läsa för alla tre, fast vi bara läste en bok. Det är sånt jag har tänkt att jag skulle göra, när jag funderade på hur livet skulle bli med tre små samtidigt. I slutet av boken började Isaac säga ”hei-doo, ei-doo!” till alla i boken, då var det lika bra att sova och släcka. Så låg vi där i halvmörkret med Williams självlysande skelettpyjamas och Miljas små sprättben.

En sak är i alla fall säker, nej två. 1. Jag ska inte göra lasagne eller lasagnette på väldigt länge, eftersom det inte vann nån större framgång, förutom hos Isaac. 2. Jag ska se till att kolla om ungarna har krämat i blöjan när jag är så förkyld, att mitt luktsinne tydligen har svikit mig. Eller tre kanske, jag måste lära mig höra skillnad på kaka och kakka, men det är inte så lätt.

Det här med ord är förresten inte lätt. Isaac pratar mest av twinsen (än så länge) och många gånger klart som i ”Hei-doo bila”, ”taksibiiil” eller ”pitsaa!” men andra gånger ska han ”paava” eller så ska jag sjunga ”passe” eller så vill han leka med ”Eeewee” och dricka ”iwii!”

Och nu, när jag faktiskt kan säga att alla tre sover sött, hann jag kolla på ”Kan du slå en pensionär”, det är så grymt bra och inspirerande – och lite av House. Och så hoppas jag att vädergubbarna har fel så att det bli sol imorron också, i alla fall lite!