Tvillingliv, del 71

Det är tråkväder och regn utan hägn. Ungarna har tråkigt, så vi gick ut trots slafsvädret. ”Gäva”, sa Isaac flera gånger, men vi hade glömt att ta med en spade, så han nöjde sig med att springa runt. Ska man ha vinter- eller höstkläder nu? Det blåser kallt, men är sju plusgrader. Vi kör med lager på lager.

Medan storebror var på äventyr och lite kalas (igen) i huvudstaden, hittade vi här hemma på plaskiga vattenlekar. Det var mycket, mycket populärt. Och tänka sig, tjejen var torr innanför kläderna när vi var inne. Det vågade jag inte riktigt tro, innan jag klädde av henne. Jag minns när jag köpte den där dräkten åt William och tyckte den var så bra för att det var vinterbyxor med plast utanpå. De har hållit riktigt bra, vilket är annat än man kan säga om galonhandskarna. 😉

Alltså huh huh, vad de har energi de här två. Skulle man själv röra på sig lika mycket som de gör, skulle man bli slank på nolltid. Förresten, kan man bli döv av barnskrik? De samsas ju inte om leksakerna eller så är det nåt annat de inte får och då blir det missljud och illskrik så det står det härliga till! Jisses vad mycket vilja man kan ha när man är sådär liten. Jag vet att det är en bra sak, men ibland ganska tröttsamt.

Milja fick för sig att ”fixa lite med kläderna” i tamburen. Sandy, släng dig i väggen! Man kan väl i alla fall säga att det syns att någon bor här.

Men så leker de så fint mellan varven. Idag satt de till och med i vagnen ett tag. Vi hamnade att gå in, för det regnade så mycket, men det var fräscht ute på nåt sätt. Grästet är grönt och man fattar verkligen inte att det är november, förutom på mörkret.

Förresten så gillade jag dagens Solsidan skarpt. Det var lika knäppt som vanligt och centrerat kring detaljer, men det är ju så det ofta är i livet. Dessutom tänkte jag på det här med mys och gulligull på nätet eller Facebook och att det faktiskt har två sidor på riktigt också.