Mitt i veckan

Idag har vi nog sagt ”nej” eller ”ajabaja” tusen gången. Plockat ner ungarna från stolar, tagit bort gafflar, skedar och tandborstar ur deras händer. Det här med att inte dela samma bestick, att inte slicka på samma saker, är hundra gånger svårare när man har fler än ett barn. Vi ger oftast inte mat från våra egna bestick, men det är ju helt hopplöst att hinna med, när man har två ettåringar.

Likaledes har den här potträningen blivit lidande. Lite av min/vår lathet. Isaac vet vad det är frågan om, men när jag sätter Milja där, skakar hon bara på huvudet och vill bort. Lilla tjejen, hon är så söt och SÅ envis. Vem kan hon ha fått det av?

Idag skulle jag ta en kopp kaffe och smygäta Dops på balkongen och kanske sticka några maskor om jag hann, men Isaac ropade på mig och någon ramlade. Jisses, hur mycket hinner de göra på 30 sekunder? Sen letade både twinsen efter mig (det började i sovrummet, det kanske säger nåt om mig) och var så lycksaliga när de hittade mig. Så stod de där som små ljus, två mycket nyfikna ljus med stora leenden och inspekteranade ögon, med fullt fokus på min kaffekopp. Åh, en dryck. Något man får sätta i munnen, kan de vara gott?

Vi har haft som regel att gå ut på kvällarna med alla tre, för att överleva till läggdags eller för att grannarna ska överleva och så gjorde vi även ikväll. Det var 18 grader och soligt, skönt. Lite blommor hann jag fota också, som vanligt.

Dagens boktips:

* Lycke o Lage-serien. Just nu läser vi ”Ibland är det bra när det är vått”. Inte allför långa böcker, med lite tankar runt rädslor, känslor och olika tillstånd.

* Leni är ett sockerhjärta. Leni har bestämt sig för att inte vara barn längre. Hon vill vara vuxen, för vuxna får göra allt roligt. Sen blir det dags att städa, tvätta och ta ut sopor och då är hon inte lika säker längre. En skön kontrast till boken ”Leni är en bebis” med hög igenkänningsfaktor. Jag som precis hade tjatat på William om att han måste börja städa sitt rum när han blir fem.