Skip to content

Ute i regnet

26 juni, 2012

När jag var liten lärde jag mig att man ska dra ur alla sladdar och dra på sig gummistövlar när det åskar. Inte sitta under höga träd, inte vistas på platser där man befinner sig högst, inte vara nära saker med metall. Men vart går man i en betongförort, där alla hus är höga, där det finns metall i form av gungställningar och rosktunnor överallt? Och spelar det då nån roll om man drar ur alla sladdar, om hela huset har åskledare?

Vi är ganska knäppa. Bebblorna och jag gick ut när det började åska och regna. Och egentligen skulle jag väl ha promerat med dem först och sen lekt i sanden. Nu blev det tvärtom. De ville ju så gärna rutscha. Sand och vatten är våra nya element.

Jag läste bitar ur min gamla blogg igår. Jag tycker inte om mig själv i alla inlägg. Jag var mer arg och bitter, mer inställd på att vara själv, att få den där egna tiden. Jag skulle inte ha gått ut med William i regn och åska, speciellt inte i sand! Varför gjorde jag inte det? Det är ju lättare med ett barn. Å andra sidan känns det också mer värdefullt att glädja två eller tre barn. Det är ju lite rubbat tänkt.

Idag har vi vatten på fel ställe. Regn ute, allt vatten avstängt inne. Då märker man hur beroende man är av vatten – och el! El har vi ju, och ikväll kom kallvattnet tillbaka. Hurra! Så ofantligt mycket vatten det går åt till att spola i toan och skölja kläder – eller bestick och tallrikar!

Imorron får vi varmvatten också, hoppas vi. Men vatten ute eller inne, det är inte så farligt. Vi har ju det bra. Vi ser på bussar. Vi såg tre idag! Pssschht, öppna stänga! Det är ju så kul med dörrar! Nu är familjen fulltalig igen och ugnen värmer mat. Williams svullnad har runnit ner så att det svullna är lite över ögonen, men det är mycket bättre. Hurra för bra saker!

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. fammo permalink
    26 juni, 2012 04:34

    Du skall inte ”piska” dig själv för vad du var när William var liten; Du var toppenmamma för William och är det för alla tre nu. Alla tider har sina saker och vi alla, stora och små, ändras/utvecklas hela tiden!

    • 26 juni, 2012 09:44

      Med andra ord så blir jag en superbra människa om trettio år, om jag fortsätter utvecklas? 😀 Nä, skämt åsido så tycker jag det är skönt att lära sig nöja sig med vissa saker och finna glädje i mindre saker.

  2. 26 juni, 2012 05:10

    Har tänkt på det när jag läser din blogg att du verkar mera tillfreds med livet nu (detta inte alls tänkt som ngn form av negativt, vet bara inte annars hur jag skall uttrycka mig). Sedan är det skillnad på att bli mamma första gången än det är andra, finns många saker som jag krånglade till så oerhört med första barnet som med andra barnet inte ens varit ett problem… Härliga bilder du bjuder på, som alltid! Ha det bra i regnet, på fredag tror jag bestämt att värmeböljan lägger sig över Finland, för då kommer vi hem på semester! 😉

    • 26 juni, 2012 09:43

      Jag tog det inte alls negativt! Skriv på du bara!
      Det är precis som du säger. Och nu vet man att det inte finns samma tid, så det går inte att längta efter det. Jo ibland, om man skulle vilja gå ut nångång med kompisar och så, då känns det så, men inte lika mycket i vardagslivet. Jag njuter också jättemycket av att sova en stund med ungarna på dagen, det är såååå mysigt!

      Låter bra! Jag tar gärna lite sol efter dessa åskskurar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: