Hunkar och fiskar
Att jag inte lär mig. Det går inte att blogga i Explorer, den hugger bort bilder och delar av min text. Nåja, tillbaka till Chrome, nytt försök!
Isaac och Milja har fått plats på Williams dagis till hösten! Jag är så glad att
1. fått plats
2. går på samma dagis
3. får gå på ett svenskspråkigt dagis alla tre.
Samtidigt blev jag helt bestört! Mina små ebisar! Nej, hur ska det gå? De som är vana att somna intill mig på dagarna och Milja som är så kär i sin snuttetrasa. Den där separationsprocessen kommer förr eller senare, men när det än är, kommer den att vara jobbig. Jag vet också att alla barn är ett lån, vi äger inte våra barn. Vi lånar dem bara och tar hand om dem när de är små. Sen blir de egna individer. Nej hu, det kan jag inte alls tänka mig nu! Väx upp nu och bli lite bråkiga, så blir det lättare!
Det är ett par sällsynt nöjda tvillingar jag har här idag. De leker och pysslar, kastar runt skor och bläddrar i böcker. Petar in nappar i min handväska (vilket jag såg först efter att jag tog något ur den. Inte konstigt att alla nappar försvinner!) och leker tillsammans. Inget bitande, väldigt lite bråk, det är nästan för bra!
Båda har bråttom till samma ställen förstås och kivas lite om vem som ryms vart, men makar ofta på sig så den andra får plats. Söker min famn med jämna mellanrum och återvänder sedan till leken.
Idag satte jag en ärmlöst linne och födelsedagsjeansen på Isaac. Då blev han plötsligt en stor kille. En hunk! Bland skor!
De där jeansen är jättebra, de är från KappAhl. Jag trodde de skulle vara mycket styvare, men de är följsamma och mjuka och tillåter lekar. Jag passar på att säga det eftersom KappAhl har rea och extra rea för medlemmar (såg det i ett SMS idag).
Dagens middagstips:
Chipsters fiskbullar. De kostar lite över två eurosar och finns på Citymarket. Ungarna älskar dem! De finns också i orientalisk smak och med sej.
Om separationsångest… Vi satte en trettonåring på bussen mot Åbo idag. Jag konstaterade högt i bilen att det kändes som första dagisdagen… Undras om gubben förstod?
Så ta vara på känslan, den kommer åter senare i livet. Hemskt och härligt på samma gång.
Jag kan tänka mig att det går igen. Ska försöka ta vara på känslan. 😀
Ehhh, han är nog bara en hunkplanta ännu, men fortsätter han i samma stil lär han blir farlig… *och en skohunk, dessutom!*
Hihi, jo såklart. Jag gillar ditt ord ”hunkplanta”. 😀