Hoppa till innehåll

Gamla saker och kladdkakor

27 maj, 2012

Jag vet inte vad Hjalmar Gullberg tänkte när han skrev den här dikten, men något ligger det i den:

Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog.

Giva om vägen besked,
därpå skiljas i fred:
sådant var främlingars möte
enligt uråldrig sed.

Jag skulle se på film med mamma och J-syrran ikväll. Icke! Det gick inte, jag blev helt skakis av nåt i historien. De förstår mig, men det kändes knasigt och snopet. Det bästa med att jag har varit med om den här ångesten förut, är att jag kan lugna ner mig snabbare. Det sämsta är att det ändå känns lite nytt, att jag blir lite överraskad av den trots allt. Och den känns pinsam (fast det inte borde vara så) och jag vill att min kropp ska lyda! Men äh, ni vet ju allt det där, jag ska inte älta det här. Det är väl bara så att man talar om det som hjärtat är fullt av. Hur som helst är det många stunder nu då jag känner mig vanlig och funkar ganska bra, det är viktigt.

Idag har vi tömt gamla förråd på skolmaterial, böcker, nåt klädplagg, trasiga leksaker eller foton som är suddiga, men som ingen har velat slänga. Ett spel som saknar figurer. En teckning som är urblekt. Jag hittade förstås mina gamla dagböcker och packade in dem fint igen. Log åt en gammal motbok från Postbanken, där det stod att jag hade satt in 25 mark per gång och fått ett fint stämpel. Det var viktigt, det gav pengar ett annat värde än idag då man ofta inte ser dem i handen. Hittade också några rubel och ett antal kopek och lite kronor. Och mina gamla noveller jag skrev med blödande hjärta, om kärlek och svek och ensamhet. J-syrran läste dem med stort intresse. Jag hittade också ett fysikprov från årskurs tre i gymnasiet och fattade inte hur jag kunde få en sjua i det där som handlade om magnetism och spolar och hjälp-vad-man-glömmer. Fast jag gillar fortfarande fysik.

Och så bakade jag lite snabba kladdkaksrutor enligt Kyrkpressens recept. Det skulle egentligen ha varit bara vitchoklad i dem, så jag tänkte hämta det från affären. Då kom jag plötsligt på att det är pingst och stängt, så det blev vanlig choko och lite av den vita som vi hade hemma. Jag får inte Kyrkpressens länk att fungera, men ni kan kolla hur de ser ut med vit choko hos Fialisa. 🙂

Och Bambam och jag är goda vänner, trots att jag gett honom maskkuren två gånger nu.

 

Annonser
2 kommentarer leave one →
  1. Annepauline permalink
    28 maj, 2012 10:16

    Oj, nu får jag en våldsam längtan till Österbotten och laande när jag ser dina bilder.
    Bambam njuter i solen, han är så maffig den frassin så det är helt otroligt.

  2. 28 maj, 2012 01:37

    Njut Bitte, det är du värd :)!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: