Härvor av drömmar

Sovmorgon! De trötta förkylda småkorvarna somnade om efter vällingen, som de fick vid sextiden. När man vaknar flera gånger per natt, är det sällan man hinner drömma något. Eller komma ihåg det man har drömt. Men inatt var det annorlunda. Jag är mäkta imponerad av vilka äventyr min hjärna lyckas producera.

Jag drömde något som kändes som en lång dröm, där jag gick till tandläkaren, men det blev aldrig bra. De hittade små kanalar av nåt slag, längs bak i munnen, där det var som värst att komma åt, och de där kanalerna måste fyllas. Efter en massa rännande hit och dit, kom Leif Silbersky och tyckte så synd om mig att han överraskade mig med en resa för mig och familjen. Jag blev så tagen och fattade ingenting, den var värd nåt med 20.000 i nån valuta. Jag uppdaterade min FB-status med orden ”Sweet Home Alabama”, så resan torde ha gått dit. Fast det gjorde den inte, utan till nåt sol- och badparadis som var mer lika Alanya, fast jag aldrig varit där.

I ett huj hade jag rest och var i hotellrummen, som inte var avgränsade med några riktiga väggar, utan det var öppet till grannen! Jag fattade ingenting och oroade mig för att jag inte hade vaccinerat mig i tid. Dessutom sa jag i drömmen att jag ville ha min familj dit, inte bara mig själv! Sen visade det sig att någon försökte para ihop folk till nya par, killar med killar speciellt och det blev folk såklart arga över! Sen undrade jag hur jag skulle vaccinera ungarna också.

Ja jösses. Det där slår nästan den där sci-fi-drömmen där jag gick in en annan dimension/parallelldimension för att jag skulle rädda mig själv eller flera från nåt slags fladdrande demon.Varje gång gick det åt en viss mängd mana/energi, så jag kunde inte gå för många gånger eller misslyckas. Varje gång jag kom till den där demonen, hade jag för lite kraft. Då kom jag på att jag skulle gå in med dubbla identiteter, alltså dubbelt så mycket mana. Och då funkade det, men det var precis på gränsen, för den där alternativa verkligheten blev suddigare, det fanns liksom inte kraft kvar. 😛

– Nä nu får du sluta prata i nattmössan morsan och visa den coola Super Mario Galaxy 2-mössan, som vi hittade på KappAhl. 😀

På den här bilden tycker jag Milja liknar William extremt mycket.

Det lät precis som om ungarna vaknade ur nån mardröm inatt också. De grät så hjärteskärande och jag lider med dem när de snorar. Jag skulle kunna ta deras snor, för jag vet ju hur man snyter ut det. Och jag som trodde vi var klara med den här förkylningen nu. Icke. Men framåt går det.

Idag satte jag ett par jeans på Isaac, som han fått i present. Han blev plötsligt så stor!

De leker med Williams gamla saker. Det är självfallet mycket roligare att leka med saker som är från tre år och uppåt och många saker klarar de ju av, fast de inte ”gör rätt”. Med andra ord: Det lönar sig inte alltid att följa åldersmarkeringarna, så länge de inte skadar sig eller får för små saker i halsen.