Svartsjuka och mat
Igår kväll läste jag för William om ”Tönten”. Om en familj där det kom en ny kille med i bilden och hur arg barnet i familjen blev över det. Jag frågade W om han mindes när bebblorna kom, hur han kände då. Det gjorde han inte. Däremot tyckte han att de var lite dumma.
– Jag vill inte ha bebblorna, sa han lite ledset. Jag har blivit bebbelergisk. Jag är nog lergisk mot Isaac och Milja.
Tröstande försökte jag förklara att han kommer att vara glad när han blir äldre och att det ändras när de börjar kunna leka mer tillsammans. Fast det är säkert en klen tröst just nu.
För svartsjukan har börjat göra sig lite mer påtaglig, när twinsen har blivit äldre och tar upp mer plats och tid. William blir oftare arg och tvär när twinsen vaknar och han vet att han inte får vår odelade uppmärksamhet. Det är jobbigt för alla involverade, men bara att härda ut. För det blir ju bättre.
I morse tyckte jag också att det var jobbigt med twinsen! Jag är inte alls sådär morgonpigg som de är. Och inte vill jag tänka på vad jag ska koka för mat, som det första jag ska göra, när vi går upp. Eller tja, efter frukosten i alla fall.
Men så kommer vi oss dit på nåt sätt. Skalar, tärnar, sätter kastrullen på plats. Tar en liten förmiddagslur och det är bara urmysigt att krypa ner mellan två varma bebisar. Då glömmer jag allt annat och bara finns där. Mellan täcken och bebblor. Snusar på sovande, krulliga huvuden, kramar.
Och maten smakar. Halleluja va skönt att de äter och är så nöjda. De plockar i sig blomkål, morot, potatis, batat och ärtor. Jag trodde faktiskt de skulle spotta ut vissa av grönsakerna, men icke. Fler och fler matbitar går ner i magen och färre på golvet. Jag matar lite laxröra på sidan om.
Det tar mig till mina frågor idag:
Vad gör ni för mat åt era små? Eller vad skulle du laga åt en ettåring? Jag har helt snöat in på ett par, tre olika recept och har noll inspiration när jag ska börja laga maten. Speciellt då Isaac river i vissa lådor han inte får, så hälften av tiden får man kolla att de inte rör spisen eller drar ut vad som helst.
Måste man ge dricka till maten? De får ju inte i sig nåt när de är mätta? Det går väl bra att ge efteråt eller mellan måltiderna?
Är sålänge sen mina var 1 år, men vill minnas att jag alltid gav dem vatten att dricka ur ett glas direkt de började äta fast föda vid 6mån. Mest för att öva.. Sen från 1 år mjölk ur glas. Och så ammade jag efter varje måltid, så de fick ju i huvudsak sin vätska därifrån fram till 1,5 år.
Nu är mina tvillingar 2,5 månad, så det är länge än förrän jag behöver fundera på nån mat, fast det går ju alldeles för fort nog så snart är det väl juli och vi börjar på..
Jag började nog nästan genast där runt ett ge dem i princip samma mat som vi äter.
Och så dricker de mjölk ur glas till maten,blir väl 1/4dels deciliter de dricker typ. Innan vi började med dricka i glas ville de inte ha nåt, pipmuggen va inte alls pop.
Idag har vi till exempel ätit korvsoppa till lunch och makaronilåda till middag.
Fast nu och då ger jag nog ännu mosad batat/potatis med tillbehör. Bara för att det är lättast att mata i, och de gillar det så skarpt 🙂
Igår gjorde jag korv och makaroner..inte nyttigt..jag vet, ,men attans vad de gillade det.
Sen gillar de åxå omelett, det äter vi nog 1-2 dagar per vecka
Och så brukar vi äta gröt vissa måltider, då jag blir lat 🙂
Men det går lättare och lättare för varje dag som går!
Båda mina barn har nog ätit samma mat som vi gör vid ett år. Favoriter att plocka i sig är vindruvor, gurka, korv, makaroner, kokt ägg, skinka och frukt bitar till efterrätt. Gröt blir det ganska ofta som andra måltid, risgrynsgröt och mannagröt är favoriter. Till kvällsmål havregrynsgröt med smörgås och på morgonen smörgås. till maten dricks det mjölk och vatten mellan måltiderna. Potatis i bitar och spaghetti skuren i bitar gillas också, ris gillar ingendera. Jag tycker att det är bättre att äta lite ensidigt än att ingenting äta alls.
Tack alla tre för fina tips! 😀 Ibland är det inte så märkvärdiga saker man behöver, man måste bara komma på det.
Jag fick ett annat tips av en kompis via FB; att lära sig ett nytt recept varje vecka och testa det. Det vore nåt! Ska försöka. Och jag önskar verkligen att jag tyckte det var roligt att laga mat. Men som så många andra får man hanka sig fram vissa dagar.