Det krispiga vädret och de glada ungarna

Nu funkar bloggen som den ska igen, yay och hurra. =) Och det som bara löper på, märker man inte. Inte förrän det är nåt fel.

Det är runt tio minusgrader, jag packar på ungarna kläder, pumpar ny luft i däcken och drar ut i solskenet. Det är riktigt, riktigt fint nu. Det här skulle passa mitt favorituttryck riktigt bra: ”The air is crisp”. Crisp är ett så beskrivande ord på engelska. Fnasigt eller frasigt, krispigt, fast inte riktigt samma sak på svenska i mina öron.

Här var vi i somras och i höstas också, minns ni?

Vi kommer ut till en stor slätt och jag håller på att bli solblind av all snö och sol. Ungarna är glada och tittar storögt runt sig, skrattar åt solen.

De somnar precis när jag kommit hem. Jag brukar låta dem sova i vagnen i hallen, men det blir ju alldeles för varmt, så den här gången kånkar och krånglar jag vagnen genom hela lägenheten, plockar undan leksaker och blöjor och skor och för ut dem på balkongen.

De sover sött. Åh va de sover! Förbi den vanliga mellanmålstiden, men det gör inget. Ibland är det bra att rubba lite på rutinerna. Jag blir rädd att de ska frysa, det är länge sedan det varit kallt och de dessutom sovit ute, fast vi ju är ute rätt ofta.

Nejdå, det är en alldeles varm, mycket glad och extremt söt tjej jag hittar i vagnen lite senare. 🙂 Isaac, den lille korven, han sover än.

Det är bra, för riktigt sådär glada var de inte när jag klädde dem. Så tur att ledsamhet går snabbt över!