Den barmhärtiga samariten

Alla borde ha en Nora! En vän som kommer med en kasse mat och säger: Jag är hungrig, jag ställer mig och lagar mat!

Tidigare har jag skrivit ”av vänner blir man varm i hjärteroten och vacker, som musik” och mer passande finns inte. Tack Nora, för sällskapet, för den goda maten och för att du är du. Och tack för att du lagade mat och lämnade lite choko till oss, sånt är ju guld värt. I owe you one. ^_^

Twinsen var nöjda och lite förbryllade av att det plötsligt är nån annan i huset också. Milja blev blyg och jättemammig. Jag kom genast att tänka på en episod, när vi var i Österbotten över sommaren och jag skulle gå ut med vännerna. Nix pix, jag hamnade att mata William kvällsgröten innan jag över huvud taget kunde gå någonstans. Ingen annan fick mata. Nu vet jag hur fort det går över, så egentligen är det lite charmigt.

En ytterst tacksam, glad och naturell mamma idag. 😀 Det här, om nånting är Christmas spirit.