Akrobaten och pussgurkan

Trots att det har utlovats noll soltimmar de närmsta dagarna, har vi sett lite ljusglimtar på morgonen och förmiddagarna. Det hurrar vi för! Det är alltid roligare när det är ljusare. Och hundra gånger roligare att fotografera.

Milja Turboknakkis har kommit på att man måste krypa under alla bord eller sånt som ser ut som bord. Alternativt sitter hon på knäna och försöker komma upp överallt. Vilken fart hon har den här bruden! Det är ingen annan i vårt släkte som varit såhär gymnastisk.

Isaac är som en söt smällkaramell. Han vill pussas – eller ja, bita och suga – på kinden när man kommer nära. Han öppnar munnen som en liten fågelunge och tar tag i hår eller ansiktet. Lilla pussgurkan. Igår kom han dessutom på att han faktiskt kan klappa i händerna, i sina egna.

Och bröd, hur kan man inte älska bröd? De måste vara skrivet nånstans djupt i alla ungars gener, att bröd är nåt man överlever länge på. Brödsmulor är det bästa som finns.

Sen kan man faktiskt leka tillsammans också. Så länge det betyder att man snor varandras saker jämt och ständigt, klappar varann på huvudet, Milja kryper oftast över brorsan, om det bara går, för det är extra roligt. Eller så är det bara kortast väg så.