Hemma med tre

Det krävs lite extra att vara hemma med alla tre ungar ensam. Jag saknar definitivt rutiner för det. W och jag skulle äta frukost när fyra hungriga och nyfikna händer, försökte ta vår mat. Dessutom var twinsen trötta då, eftersom de vaknat av att William kom in i rummet.

– Sssch, dom sover… sa jag.
– Hej Isaac! Nej, Isaac är vaken!
*mummel*

Å andra sidan har tvillingarna väldigt roligt tillsammans med sin storebror. Bara det finns nån vuxen på plats hela tiden och kollar så han inte hoppar eller stampar, drar nån hylla eller nåt band över eller runt dem. 😛

Ljudnivån är högre, när alla är glada, är de verkligen glada, men när två är ledsna, blir också den tredje det. William är väldigt hjälpsam när han vet att det inte finns nån annan vuxen att gå till. Han till och med äter själv – fast han försöker fortfarande få mig att mata honom ibland. Hans hand blir sååå trött, av att äta!

Jag tackar min lyckliga stjärna att twinsen föddes när William var tre och ett halvt. För hade han varit ett eller två, hade jag inte haft samma hjälp. Och han hade inte varit lika självständig.

Sen kom fammo hit med lax och potatismos och stannde för att hjälpa till, så nu känns allt superbra igen. Och framför allt är det väldigt roligt med vuxet sällskap. Det är roligt att läsa barnböcker och sjunga ramsor, men inte bara det. Jag lyfter på hatten åt alla dagmammor och de som jobbar med barn varje dag. Ni borde få nåt fredspris!

Ikväll är det Bloggprisgala! Lycka till alla! 😀 😀 Jag följer er via webben. (vad är väl en bal på slottet…) 😉