Rondeller och tjuvstart

Många undrar om det är dubbelt så tungt att ha twins. Nej, inte normalt. Rockmom kommenterade nån gång och sa att det är ungefär 1,3 gånger så tungt som med en bebis och det stämmer ganska bra. 🙂 Fast det gäller inte när de är sjuka. Då är det mer än dubbelt så tungt.

Nu är både Milja och Isaac förkylda och har nån slags maginfluensa light eller vad det nu är. Uppenbart magknip i alla fall och det är hemskt. Mest för dem och en del för den här blöjhögen.

Vi håller modet uppe ändå. 🙂 William och jag fich en stund på tumis i stan idag och det var skoj. Vi körde till bibban.

– Jag tycker inte om trafikljus. Rondeller är bättre, deklarerade William på väg dit.
– Jaha, sa jag. Fast jag gillar trafikljus, det är lättare än rondeller och tydligare. Bättre när man kör, så man ser vems tur det är.
– Nej, de är inte bra! vidhöll William.

Han är helt klart av samma åsikt som en stor del av de moderna trafikplanerarna: Har man problem i en korsning, bygger man en rondell.

Väl inne i stan kom vi till en vanlig korsning med ljus.
– Varför är det ingen rondell här? frågade W.
– Här? sa jag. Men det får inte plats med nån rondell här, mitt i stan.
– Jamen, man kan ha en liiiten rondell, tyckte han då.

Det är nåt magiskt för honom, det här med rondeller. Kanske för att man har så många val, inte vet jag. Eller för att man inte måste vänta, som vid ljus.

Vid bibban såg vi en jättebamsing till bil! Den var lika hög som två sportbilar och nästan en och en halv gånger så bred.

– Kolla, vilken cool! Är den inte häftig? En sån skulle man köra, vroom, vroom! sa jag. Man kunde till och med spegla nästan hela sig i kofångaren.
– Nej, den är inte cool, sa sonen.

Ne-hepp. Men han kollade lite ändå.

Hela bibban var konstig. Det var inte tyst. Det spelades musik. Någon hade en ”utställning” utanför, det var en hög med skräp, bokstavligen. Först trodde jag det var loppis, men det var nåt slags skräp ändå. Inne hade man radat upp sjukhussängar och projicerat en bild av ett roterande ansikte med mask framför, på väggen. Jag förstod inte riktigt vad det var frågan om, men det hörde till nåt Kaamosvecka-tema.

Det jag förstod mig bättre på, var sagoläsning och ansiktsmålning. Men W gillar inte att smycka ut sig. Det är pinsamt på nåt sätt. Trist, tyckte jag och hoppas att han ändrar sig när han blir större.

Allra roligast vad det att återse hundarna. Och rida på dem. Fast vi läste ett par sagor själva också.

Hemma igen kokar vi korvsoppa och bygger tågbanor – som ska likna rondeller. Jag vet inte riktigt hur han tänkte det, men han var ganska nöjd med det här i alla fall. Han har sannerligen krav, den här gossen! 😀

Vi har tjuvstartat lite med farsdagspresenterna. W har ritat sig och farsan. Och så skrev dagispersonalen en vers, som W antagligen hade sagt:
” Min pappa har ben och en mage, rumpa och armar och huvud.
Pappa är duktig på att städa lekstugan hos farmor och farfar (haha, what?!)
Pappa bygger lego-båtar med mig (ja, det är sant, så in i bängen!)
Roligaste med pappa är att bygga.”

Det blir antagligen fler utepromenader i duggregnet idag. Jag gillar inte den här antågande vintern med tusen mössor, skor och vantar. Nä, sommar ska det va! Och jag som brukade gilla vinter.