Nä nu

Inget bra humör idag. Och blä vad jag är trött, det känns som om man aldrig vill vakna. Jag förstår inte varför. Jag oroar mig för tusen saker och retar upp mig på hundratusen till. Ut med ungar och sambo och på med musiken, så jag får städa och koka mig en kopp kaffe. Och jag tänker vara superrebell och damma ett par mattor från balkongen. Knaper er.

Jag hoppas ni förstår ironin i rebellandet. Fatta att jag för några år sedan skulle ha uppskattat att få vara ensam och städa.