Mer funderingar om tvillingar

”Vem minns den snö som föll ifjol?” – Jo, det gör jag! Jag har nämligen bläddrat i en massa gamla fotomappar (på datorn, bör det tilläggas) idag i samband med att jag letade efter en bild till ett programbladsprojekt, som jag håller på med.

Det var mycket snö ifjol, till och med i Åbo. Jag tycker om den, både snön och vintern (obs, jag håller armarna utsträckta på fotot :)). Jag tycker om våra fyra årstiden, fast jag måste erkänna att våren är min favoritårstid. Bara snön skulle hållas kvar. Jag hoppas faktiskt på mycket snö i år också, men inte att den förstör en massa växthus eller tak hos folk.

I år blir våren annorlunda. Inget skolliv. Det kommer två knoddar (till!) om allt går bra, vilket man hoppas på såklart. Ibland tycker jag det är så häftigt och kvinnligt och mysigt att vara gravid, medan det andra gånger är mest jobbigt och irriterande. Jag får sån lust att gå ut nånstans, bara slänga sig iväg till nån pub eller vad som helst och festa lite smått. Vem sa att gravida kvinnor eller ammande mammor inte har nån lust att gå ut? Inte tokfesta natten lång, men möjligheten att gå ut och träffa kompisar och göra vad man vill. Och gå i skolan. Nu kommer jag bort från mina nyförvärvade kontakter. Det är lite synd, men c’est la vie.

Istället sitter man här och snörvlar och snyter sig, fixar programblad i Photoshop/Word och donar på. Det är väl inte fel det heller. Tak över huvudet, värme och någorlunda bra sömn, det vore dumt att klaga. Sonen är frisk, jag är någorlunda frisk och lyckas förtränga det där sendraget som vill göra sig påmint om nätterna. Eller det här med lidande tandkött och domnande ben när man sitter på vissa stolar. Det sägs att bebisarna kan börja höra saker nu; om man läser eller sjunger. Mysigt. Och det bästa är – de skriker inte och man vet var man har dem. Fast jag lovar att jag vill ha ut dem sen, när jag blir större. 8)

Jag tänker på våren. Undrar hur man kommer att känna det, undrar vad allt som händer. Funderar på hur de ser ut och om det är tjejer/killar. Jag är så nyfiken, jag måste få veta. Tur att sambon tycker samma sak. Vissa dagar tänker jag på att jag nån gång måste göra mat åt tre… TRE barn. Huu-a-liga. Och uppfostra dem, orka säga nej-nej! och orka springa efter. Det blir nåt av det värsta.

Jag läste förresten nåt intressant och tvillingfödslar och ärftlighet: (eftersom jag ofta får frågan om vi har det i släkten. Nej inte från min sida.) Och vi har inte använt nåt IVF, he skeedd baa!

”Flera faktorer ger upphov till tvåäggstvillingar – en av dem är kvinnans ålder. Ju äldre hon är desto större är benägenheten att släppa två ägg vid ägglossningen. Om kvinnan är över trettio år ökar den benägenheten avsevärt. Om hon har fött flera barn tidigare ökar också chansen att hon får tvillingar men det kan sannolikt också bero på att kvinnan då rimligtvis är äldre. //
Att få tvåäggstvillingar är dessutom mycket ärftligt. Kvinnans benägenhet att släppa två ägg vid ägglossningen, istället för ett, är ärftlig. Mannen kan däremot inte påverka möjligheten att bli far till tvillingar. Däremot kan han föra över ärftligheten till sin dotter. När det gäller kvinnor som själva är enäggstvillingar är ärftligheten inte helt säkerställd men en svensk studie pekar på att kvinnor som själva är enäggstvillingar har ungefär dubbelt så stor chans att föda enäggstvillingar som resten av befolkningen.”

Dagens mysbilder: William leker i mitt otroligt orediga klädskåp, medan jag plockar undan såna plagg som jag inte kan ha längre – eller förhoppningsvis inte ”just nu”. … och våfflor!

Dagens bra-iga länk är för den som strickar strumpor med 7 veljestä/7 bröder-garn; här finns en måttabell med skostorlek och antal maskor. 8)