Pumpor, sonen och sockor
Idag hittade jag min pumpa, som jag letade efter på stan! Mycket riktigt, de fanns på torget. Det enda som störde mig var att jag borde ha tagit ett varv runt torget innan jag köpte min fullprispumpa; på ett ställe sålde de alla kvarvarande pumpor för två euro styck, istället för fem eller sex, som de stora kostar.
För ett par år sedan gjorde jag min första lykta. Då var jag i mörka Österbotten och gjorde en pumplykta med syrran. Den lyste jättefint i mörkret! Egentligen firar jag inte Halloween på nåt särskilt sätt. Många tycker att man vanhedrar de döda genom att hålla på med spöken och monster runt Allhelgona. Jag tycker det är otroligt tråkigt att helgerna sammanfaller, för de har inget med varandra att göra. Imorgon ska jag hedra en bortgångens minne i en begravning igen och det är långt ifrån pumpor och vampyrer.
William var med (såklart) och karvade ut frön och fruktmassa ur vår lykta. Han tyckte det var roligt. Sen kollade vi på nätet, efter mönster till ansiktet.
– Ska det vara en glad eller lite läskig gubbe? frågade jag honom.
– En glad, nickade han bestämt och vi googlade lite bilder, han pekade. Hittade genast typisk pumpa med glad mun, som var lik den vi gjorde.
– Vill du hitta på nåt namn åt pumpan? frågade jag sen. Han funderade ett tag.
– He ska vara på svenska, ska han eftertänksamt; Den heiter Fammi.
Okej, så det här är Fammi som lyser över vår gata nu. Det ser nästan ut som om den andas på balkongfönstret. ^_^
Tips. Fäst folie i ”taket” på pumpan, alltså i locket, så luktar det inte bränt och man är mindre rädd att den blir för varm. Fast man ska alltid att ha koll på levande ljus – även utomhus!!!
Själv känner jag mig trött och svullen idag. Riktigt praktgravid. I skolan var det nån som kommenterade att min mage verkligen växer framför deras ögon varje dag. Jag skyllde på tighta kläder. 😛 SÅ stor är jag inte, men visst växer magen. 17 veckor fulla idag. Håh håå. Det är fortfarande intressant och spännande, men lite tungt när man ska gå mycket. Hela jag känns… större.
I övrigt idag:
– äntligen påbörjade barnsockor! Det går ju ganska fort bara man börjar. Och KnitPro är riktigt bra stickor! Jag hittade ett bra repetitionsmönster (eller för den som inte stickat förut) för raggsockor på Novitas sida. Det finns på svenska och på finska, fast mönstren är inte helt likadana. Men nästan. Själv använder jag den finska för att komma ihåg olika ihoptagningar och för att vara mer säker. 8)
– William är svår att få i säng. Det är så tråkigt. Varken jag eller sambon vill bråka eller tjata, men vi måste. Man vill inte vara den där dumma föräldern, man vill vara den coola, lugna, roliga och förstående. Tyvärr kan man aldrig vara det åt ens eget barn, inte bara i alla fall. Sen sover han och ligger där som en ängel, man ser på bilder man tagit under dagen. ”Ååh, mitt söta, stackars barn… Hur kunde man bli arg?”
Oj vad fin pumplykta du har gjort! Du kunde ha hämtat en här i Sandsund då du var hemma, för här har vi många hemmaodlade kvar… 🙂
Va fint med hemodlat! Stöd lokalproducerat! Tack för erbjudandet, det var snällt. Fast jag skulle inte ha fått med den på tåget, jag hade en hel del mammakläder med mig från syrrans (hon och jag har ungefär samma storlek och hon hade mina och vice versa). 🙂
Jo, jag smsade med din syster då du skulle dit. Vi skulle ju ha haft C egentligen då… 🙂
*fniss* det var ett roligt namn på pumpan; Heja Fammi! 😀 Ett glatt grin den har. Men jag delar din åsikt, dehär två helgerna borde vara på skilda tider.
Jag gjorde en gång lyktor på rovor i stället. De blev också fina, fast det luktade rova i hela huset. Man vill ju inte vara den dumma som måste säga åt om allt möjligt, men i långa loppet är det ju det som man vinner mest på. Kraft och ork till er alla inför begravningen i morgon <3. Hälsningar Ax4
Oj, ja sånt tänker man ju inte på. Det stämmer nu, rovor doftar ganska starkt.
Tack, det blev en kort, men fin stund. W var med. Han undrade om sanden skulle räcka till, efteråt. Man måste le åt honom. 😀 Han är så rar i det han säger!
Jo, men man blir ju bara så arg ibland. Och de små söta… Suck. Evigt dilemma. Men trilskas de, så kan man ju inte bara ge efter heller och de måste ju i säng. Suck. Så bekant! Jos se nyt helpottaa… 🙂
Oj, vilken fin pumpa! Vi hade några till salu i den lokala ”handlin” som dom säger på den lokala dialekten här, men jag tyckte den svarta halloween-tejpen var så motbjudande, så jag lät bli. Utan äcklig ögonhåla-grinfejs-tejp hade jag säkert köpt! 🙂 On se nuukaa! 🙂 Er pumpa blev mycket finare!!! Och gladare! Klart man ska ha en glad pumpa! Döden är ju heller inte alltid nödvändigtvis ett ont.
Fin pumpa! Jag är nyfiken på en magbild, visa gärna en om du har!
Nej, jag har faktiskt inte nån ny. Kanske jag borde ta en? Själv tycker jag inte det händer så mycket, men man blir ju lite blind när man ser sig själva varje dag.
Ha en trevlig Halloween!
Tack detsamma! Jag stannar hemma vid datorn och ”firar” med att lyssna på musik och prata i telefon med mamma. 🙂