Hoppa till innehåll

Det löser sig

10 september, 2010
Vissa saker löser sig när jag gör lite efterforskning och låter dem mogna.
För det första – jag kom in till utbildningen! Det kändes otroligt fantastiskt! Tänk, jag duger, jag kan, jag är inte bara mamma. Någon tycker att jag kan något annat också, att jag har kapacitet och möjlighet – jag var 1 av 225 som gick vidare. Vilken helt underbar känsla!
För det andra: Jag behöver inte fundera på hur jag ska göra. Faktiskt. Efter att jag letat upp mer info om den kommande kursen/utbildningen, visade det sig att det är en ”työvoimakoulutus” (är det det som är arbetskraftspolitisk utbildning på svenska? Jag vet bara att det heter carees guidance på engelska), vilket jag faktiskt hade glömt, stuuupid me. Med andra ord bekostas den till största del av Arbetskraftsbyrån och man får helt enkelt inte hoppa av, såvida man inte får ett jobb eller blir sjuk. I så fall hamnar man på en saftig karens på antingen 60 eller 90 dagar, vilket inte ger nån arbetslöshetsersättning  för den tiden. Jag läste sent igår om andra som varit i motsvarande situationer, kollade finska föräldraforum om andra gravid som haft exakt samma problem. Vissa sade att de hade kunnat fortsätta med en individuell studieplan, andra hade låtit bli att söka eller fått ta om alltihop.
Nu är det ju så att den första fyra veckorna kommer vi att vara 28, sen ska antalet ”riktiga” studeranden skalas ner till 18, där de som är mest lämpade, får fortsätta. Jag kommer alltså inte direkt att behöva ta nån ställning, utan hakar bara på. Sen i nåt skede visar jag såklart upp ett intyg att jag är gravid och så får vi se. Troligen blir det ju så att jag inte väljs till skede nummer 2, där jag skulle vara en av de 18. Jag hoppas att jag skulle kunna bli det ändå, men är realistisk. Vad som än händer, får jag en månad av praktik/plugg, så att säga, som studerande. Superb!
Vad är det då jag har sökt för kurs? Jo, det är till intrumentskötare/välinehuoltaja. En sådan person sköter t.ex. om sterilisering, decifiering och förpackning av medicinska instrument på sjukhus och tandläkarmottagningar eller i laboratorium. Det är mycket småpill med saker och en hel del ansvar. Arbetsmarknaden ser hyfsad ut, om man får tro utbildarna. Jag tycker det låter superintressant! Jag visste inte ens att det fanns såna här uppgifter.
Vården har alltid varit lite intressant, men jag har länge vetat att jag inte passar som sköterska eller i såna uppgifter där jag ska ge direkt vård, pga mina tics. Jag berättade öppet om detta på intervjun och förklarade att mina tics inte påverkar min finmotorik. Det lönar sig att prata lite om Tourette redan från början, utan att låta detta ta över diskussionen. Det gjorde det inte heller, men det rätade säkert ut en del frågetecken för utbildarna och de fick ju lite info om tics på köpet. 😉 Kunskap ska man alltid passa på att sprida.

 

Inatt sov jag bäst vad jag har gjort de senaste fem nätterna, fast jag somnade sent. Jag har liksom haft ett pirr i kroppen, en rastlöshet som hindrat mig från att sova. Lite sån där känsla som när man åker buss och sitter längst bak när det kommer ett gupp. Pirr pirr. Den tredje natten med detta pirr gjorde att jag vaknade med hallucinationer och full panik pga trötthet. Mycket är på gång och mycket i kroppen som ändras. Och det är bra saker som händer! Det ger en otrolig glädje och nya inspriation. Nu ska jag njuta av en ledig dag innan jag blir gräsänka i helgen. Sambon ska springa Stockholm halvmaraton. Ta vara på dagen, den är bara din! ❤
12 kommentarer
  1. 10 september, 2010 06:14

    Härligt, va bra! Jättegrattis, nu får du ju prova på och så ser du själv också om det är ett yrke du vill satsa på i framtiden. Stannar det av nu iom babyn så fortsätter du senare, säkert är det en fördel att du ren hunnit komma in lite i branschen. Dethär var en positiv sak i allt det ledsamma man hört om i höst. Ha det bra! 🙂

  2. 10 september, 2010 06:17

    Grattis! De brukar visst hjälpa till med arbetssökningan i slutat av kursen också, eftersom utbildaren har ett visst resultatansvar i att en viss procent sysselsätts efter utbildningen. Det kan ju vara positivt med graviditeten, du får ju som en extra chans att fundera om du vill fortsätta. Lycka till!

  3. 10 september, 2010 06:29

    GRATTIS! Så glad jag är för din skulld! Tror det där skulle bli ett jättebra jobb för dig. Vi var på studiebesök (då jag gick närvårdarutb.) till sjukhuset och fick se hur de jobbade som skötte instrumentet och det var verkligen intressant!
    Kram!

  4. 10 september, 2010 06:43

    Grattis!! Glad att du kom in, lycka till med allt Bitte.

  5. 10 september, 2010 06:51

    Grattis till babyn och till utbildningen! Det går säkert bra, alltihop. Håll oss underrättade. 😀

  6. mammvaranaviko permalink
    11 september, 2010 12:40

    Grattis! Vet du, instrumentskötare har jag också velat bli ändå sen min praktik från högstadiet. Då pryade jag som just instrumentskötare på Malmska. Kul var det, kanske mest för gänget som arbetade där. 🙂 lycka till!

  7. 11 september, 2010 02:49

    Jag har aldrig haft en tanke på att det yrket finns men såklart måste någon göra det! Där jag har jobbat (på lab) har vi packat dem själva så jag har aldrig funderat på det. Hur som helst, stort grattis till att du kom in! Vad roligt! Det spelar nog ingen roll hur gammal jag blir, jag blir lika exalterad varje gång jag tänker på att plugga ytterligare! 🙂

  8. irene permalink
    11 september, 2010 03:13

    Grattis! Lycka till med utbildningen!

  9. mormor 2 permalink
    12 september, 2010 07:24

    Lycka lycka överallt, önskar jag dej(er) tusenfallt. Allting brukar ordna se till sist.

  10. tititu permalink
    12 september, 2010 02:21

    Grattis! Hoppas det går bra och att du kommer vidare! Instrumentskötare behövs både här och där så jobb går det säkert alltid att hitta.

  11. 12 september, 2010 08:45

    Tusen tack, alla ni som grattat mig! Det känns roligt och betydelsefullt. Jag läser era värmande ord, om och om igen. Jag hoppas jag får fortsätta så länge jag kan, trots att jag kan ramla ut fortfarande, oavsett graviditet eller inte. Och jag hoppas jag klarar att studera med lägre medicindos. Det måste gå!

  12. annepauline permalink
    13 september, 2010 07:43

    Grattis! Så himla kul! Klart att det kommer att gå bra, du har verkligen sisu!

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: