Hoppa till innehåll

Veneziad i stan

28 augusti, 2010

Grannarna har tydligen fått en bebis. Idag hörde vi skriken genom golvet. Och hjälp vad mycket ljud den får ur sig! Jag råkade stå vid spisfläkten (eller ventilen, det är ju bara en ventil) och där hördes det extra bra.

Oj oj, och vaaad har vi gett oss in på – igen? tänkte jag och minns Williams supergråtiga nätter och dagar. Ibland kunde han skrika en timme i gången. Det känns så främmande och långt borta, fast det är ”bara” tre år sedan. Hur ska man orka med det igen? Tänk om det blir ännu värre… eller tänk.. ja, jag hoppas det blir bättre. Jag minns inte alla detaljer så bra, det är så mycket som har hänt sedan dess. Kommer W att kunna sova något nu, när han ska lyssna på en lillebror eller lillasyster?

Idag är det venziaden, villa-avslutning, stugslut och forneldarnas natt. Gubben och jag är hemma i stan, doing nooothing, långt från raketer och brasor. Fast vi har fått ha det lyxigt, bara slappa och äta ute. Sen slappa igen. Spela Puzzle Kingdoms tillsammans. W är hos farmor&farfar.

Jag har hittat en ny storlek av min favoritsmootie: 0,75 l! Frukt är det jag längtar efter mest just nu. Ibland är det svårt att äta annat än det och bröd. Jag mår dåligt när jag är hungrig och ännu mer ibland när jag just börjat äta. Fast det brukar gå över när man tvingar sig att äta.

 

Det värsta av min förkylning har släppt, så nu kommer supergravidnäsan till sin sanna rätt, med besked! Allt smakar jättesalt och starkt! Jag skulle äta en Puffetglass, men fick ta bort halva pepparkakan, för det smakade bara salt! Ibland undrar jag om barn känner starka dofter och smaker också, då de är mer känsliga och petiga än vuxna. Hur som helst är det lite jobbigt, fast jag vet ju att det går över. Jag försöker tänka på att det här är en välsignad tid – man vet var man har sitt barn och det gråter inte. Och det är trots allt en ganska kort tid av hela livet.

2 kommentarer
  1. 29 augusti, 2010 02:54

    Hej! Har inte varit inne på din blogg på länge och ser nu att ni ska få en bebis! 🙂 GRATTiS!!! Va härligt. 😀 Vår granne har fått en bebis riktigt nyligen och hon är så liten och söt, trots att min ”bebis” bara är 1 år och 3 månader blir jag helt bebissjuk när jag ser henne. 🙂

    • 29 augusti, 2010 06:25

      Hej Emma! Skoj att du tittar in igen! Och tack. 🙂 Ja, min ”bebis” är ju tre år fyllda nyligen, så han är ju redan en nästan-stor grabb. Fast ibland, när vi pratat om det nya lite försiktigt, säger han att han själv är bebis. *ler* Egentligen är riktigt små barn mest söta när man vet att man får låna dem, och sen gå hem och sova länge i egen säng.

Kommentarer är stängda.

%d bloggare gillar detta: