Tar fram barnet i mig

Det är dags för hemfärd. Jag har förvånansvärt nog hunnit träffa nästan alla jag hade tänkt. Det brukar bli lite tight, trots att jag har tid för mig själv. Man vill ju hinna vara med familjen, träffa de som man tänkt, andas ut, sova (fast det har jag hunnit!), sitta uppe lite längre på kvällarna (hmm, kanske inte så smart, men skoj!) och njuta av allt man bara kan.

Den här gången tar jag med mig familjen söderut. Minus L-syrran. Jag skulle så gärna ta dig också med, det vet du. ❤ J-syrran ska sova hos oss i Åbo. Det råder lite smått resfeber i barndomshemmet. Fast inte så farligt ändå.

Vår katt är förresten rolig. Jag säger ”vår”, fast det är mina föräldrars katt. Den svartvita pingvinen fick inte stå på bordet i vintras, när kattrackarn var inne, utan han rev ner den hela tiden. Jag tyckte det var roligt värre. Undrar varför just pingvinen var så poppis?

Jag packar, fast jag har ju redan packat – när jag åkte upp. Och hunnit träffa tre vänner i stan idag. Tack för fikaträffen, P och M! Det var mysigt! Och jag har hunnit få min obligatoriska Big Mac i stan. Undrar om det är nån annan än jag som går in till Donken, ber att få ta med maten och sen kör fem meter och sätter sig och äter maten i bilen? *haha* Men det är ju bäst, liksom. Man får lyssna på musik högt och äta utan att nån ser på. 😀

Tack för StiRk-träffen, Mikka! Det var riktigt skoj. Och jag är såååå glad över mina nya garn, speciellt över de dyrare. Hur kan man motstå alpackagarn? *gnider det mot kinden* Det är mjukt som bebisrumpa. Fast den vill jag inte gnida mot nån kind. 😉

Nu borde jag sova, jag vet. Istället spelar jag sönder Carolina Wallin Pérez – Utan dina andetag. Tycker covern är så mäktig. Gör löjliga bilder. Pratar med mamma och J-syrran. Funderar på livet. På fritid, vardag, sommar, semester och höst. Det är inte höst än, så ni vet. Och så klagar jag över flugor, barnsligt, trotsigt. Kanske man blir automatiskt lite mer barnslig och löjlig när man är hemma ibland.
Jag: He e flugona jär i ryymi!
Mamma: Men klubb döm tå.
Jag [gnälligt]: Men de flyyge ju så foort!

Åja. Så allvarlig är jag inte. Ibland är det roligt att få vara barnslig. Här ska smättas flugor.

Dagens kändisbong i storstan: Ulla-Maj Wideroos hade shoppat dyra kläder med en kollega. Eller tja, vad vet jag om de var så dyra, men från de dyrare affärerna i alla fall.