Vardagslunket

Så kom vardagen med en smäll. Med buller och brak och griniga barn som inte vill gå upp på morgonen. Och griniga mamman som absolut inte heller vill gå upp. Det enda jag är bra på, är att gå upp till min egen buss, eftersom jag vet att jag måste gå – att bussen åker utan mig och jag måste till jobbet.

Måndagar är klurigast.Jag måste hinna göra mat snabbt, eftersom twinsen ska på jumpagrupp. Eftersom jag jobbade hela helgen hade jag ledigt idag, jee!. Sov ut, tvättade, dammsög, tvättade kläder, lagar mat. Jag grävde bakåt i min blogg (hur var det nu jag gjorde de där lådan? Vad hade jag i?) och hittade mitt recept på Makaronlåda Extra Allt. Den är ganska lätt att göra och man kan stoppa i allt man själv vill ha. Perfekt att servera till kyckling i ugn, om man vill ha det. Själva kör vi vegetariskt, förutom till barnen, som fick biffar till. De vill inte äta ”något hoprört” heller, så jag sparade kokta makaroner åt dem. Tack och lov får man färdiga biffar från Citymarket, för så prutthurtig är jag inte, att jag orkar fixa allt.

Sen skeppade jag iväg två glada hurtbullar till ÅKG Palästra och  Mika passade på att gå och springa, medan twinsen var på gruppen. De var så glada åt sina nya kläder, speciellt Milja. Hon gjorde små piruetter, åh jag tycker det är så sött. Isaac är också ivrig och det är jag förvånad över – men glad! Måste bara komma ihåg att uppmuntra honom lika mycket också, inte bara puss (fast han är min minsta kille, min lilla Isaac Ris, gosegris som man bara måste killa under fötterna och pussa en massa).

När Mika kom hem åkte jag iväg fort som attsingen för att hinna hämta Jennie och vi åkte iväg till Kuppis Citymarket och Posten. Hämtade ut hennes matta, handlade ett ”Forulma Strykjärn” och pratade tjejsnack. Ni vet, när killarna är med i affären ska det gå fort! Då kan man inte diskutera tjejsaker vid sminkhyllorna! Min yngsta syrra Jennie har alltså flyttat hit till Åbo i höst, för de som inte visste det, hon studerar svenska på ÅA. Jag tycker hon är så rama, det är mycket som ska fixas och trixas och det är en stor omställning när man bott på landet hela sitt liv, att flytta till en större stad och till virrvarret här. Ändå är Åbo en ganska lugn och charmig stad.

Nu sover tre av tre barn och jag petar med mina garn. Funderar på trädgård och och drömmer om ett hobbyrum. Önskar oss ett större matrum eller rent av större kök! Planerar nya stickprojekt. Det ovanför är en sjal på gång. Har sjalfeber just nu. Inte för att jag behöver det, utan för att jag vill sticka det. Och såna känslor ska man ta vara på.

Fnissar åt det som William sa idag, när han kom hem från skolan och eftis. Jag frågadevad det hade gjort idag, i sedvanlig föräldraton och han svarade glatt:

”Visat rumporna för varann! Hahaaaaa! Fast inte så att vuxna såg!”

Jahaaa! Just så!