Skip to content

Söndag

7 oktober, 2012

William och jag pysslade idag, medan bebblorna sov. Jag tejpade ihop papper, William ritade vägar, jag limmade fast torkade löv och sen gjorde vi träd och djur. Sen spårade det ur lite, eftersom Isaac vaknade och jag började måla hans fot. Det gillade han inte alls! Antagligen för att det kittlades för mycket, men sen fick jag ner alla ungarnas fotavtryck på samma papper, samt min och Ws hand. Milja signerade tavlan och poff, så hade vi ett mästerverk.

Idag är jag tacksam över de inlagda gurkorna, brödet, rotsaker och sånt, vi fått av musteri P. Jag vet att hon läser, så vi passar på att tacka så hemskt mycket för allt du gör för oss och säg till J att vi saknar honom också massor! Vi måste ses snart! 🙂 Sockstickning har det blivit också, det är föga förvånande, men alltid lika roligt! (garn: Zauberball, Schokocreme)

 

Vi skulle ha gått till Liikunnan ihmemaa idag, men stannade ute på gården en stund, tills vi frös. Sen blev det faktiskt lika roligt med fammo och pappa, så vad spelar det för roll var man är?

Mina vackra, älskade barn. Ni får gärna vara fammos, faffas och mommos eller fammos pojkar, men jag är så glad att jag ännu duger så bra till att vara bara mamma. Inte för att det är särskilt bara.

Isaac och Milja håller ihop. De frågar efter varandra, ger varandra kex och mat, tar av varandra och är fortfarande mycket oroade ifall den andra inte får samma sak. Jag är glad att det är så, i alla fall för tillfället, för det finns så mycket avundsjuka som vi säkert hinner med framöver!

Såna här gånger vill man pausa tiden. Och ännu mer de gånger man somnar mitt emellan tvillingarna eller med alla tre ungar runt sig. Det är en av de finaste stunder som finns.

Ikväll började Solsidan och jag ville se det. Kände mig lite dum mot W efter att ha läst två böcker och sen ville jag se programmet. SÅ viktigt var det ju inte, men det blev ändå så att pappa fick krafsa rygg och sjunga kvällens sista sång.

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. 8 oktober, 2012 08:07

    Och jag har saknat mina små så mycket när jag sovit i stan i natt 😦
    Men samtidigt har det varit SÅ skönt, och SÅ välbehövligt att få sova ostört. Det är alltid jag som vakar på nätterna, och stiger upp på mornarna..så att få sova en hel natt själv är ändå en enorm lyx, som jag borde unna mig oftare 🙂

    • 8 oktober, 2012 12:25

      Det är fint att få sakna ibland och guld värt att få en längre natts sömn! Ha inte dåligt samvete för det, du är en sån supermamma ändå! Många kramar till er!

  2. pirjo permalink
    8 oktober, 2012 12:18

    No, behöver ni båda lite ”egna stunder”! ni är jättebra föräldrar , o. ungarna är rena ”guldklimpar” ! Janne hälsar o. jag önskar bara en jättefin fortsättning på ”hem o. dagis höst” !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: