I sakta lunk

Det går framåt i sommarlunkfart här. Ungarna och jag åt lunch kvart över två idag. Isaac är förkyld och blev febrig på eftermiddagen. Jaha, här kommer höstens snorsäsong. Jag har själv irriterat mig på att den här rethostan aldrig försvinner, men ändå varit glad att det inte blivit nån feber. Hoppas, hoppas det hålls så. Jag saknar att få springa, faktiskt. Jag kom ju igång ganska bra.

Det är ju så ljuvligt väder att man måste passa på att njuta av det. Tyvärr blir det inget strandhäng eller sånt, eftersom vi inte har bil nu på dagarna och det dessutom inte funkar så bra ihop med förkylning. Nåja, jag kan inte klaga på att det var dagis som kom med förkylningen, den bara började mitt i allt. Milja är friskast, det är tur att en av twinsen blir sjuka i taget för det är faktiskt lättare så.

Dagens sötis:

Isaac springer runt och ropar på mig: Mamma Äiti, Mamma Äiti! Gånger hundra ungefär. Han är jättebra på att härmas.

– Kan du säga fisk, frågar jag honom.
– Kaja, svarar han glatt.
– Fiiisssk.
– Kaja.