Skulden
Jag fattar inte varför man alltid ska behöva känna sig som att man är i vägen eller tar upp plats, när man kontaktar dejouren på valfritt sjukhus. Idag ringde jag till jouren på Tyks, som alltid har en dejourerande neurolog för att jag inte har tillräckligt med medicin tills det blir vardag igen. Jag vet att det är mitt fel att jag tappade bort receptet, jag vet att jag borde ha kontaktat egen läkare under vanliga telefontider. Det var ju bara det att jag trodde att jag hade receptet bland mina andra. Men vi har rest ett par gånger sedan jag senast tog ut medicin, tvillingarna tömmer min väska med jämna mellanrum och jag har slarvat. Ska man nekas medicin för det? Hur svårt ska det vara att få ett e-recept på ett stort sjukhus? Det verkar inte gå på Tyks. Det betyder att det tar till tisdag, minst, innan jag får det.
Jag skulle med nöje vara utan medicin. Om det gick. Om jag funkade utan tics. Dessutom ger min medicin en hel del abstinens, eftersom jag använt den i så många år. Trots att dosen är bland de lägsta.
Ändå säger de ”nej, du går inget recept nu, du får komma hit på söndag om du får besvär.” Men besvär gjorde jag mig redan när jag ringde! Och jag har tagit denna medicin i nästan 20 år, med ett avbrott. Jag skulle verkligen inte göra det här eller ta upp deras dyrbara tid om jag inte behövde! Det gör mig så ledsen att hålla på och vänta i långa telefonköer, det är min värdefulla tid. Mest av allt önskar jag att ticsen försvann, men det går inte. Och så önskar jag att man skulle få nåt normalare bemötande på sjukhusen, vare sig man har ont i själen, tics eller ”på riktigt ont”. Men nej, det får man kanske, eventuellt om man ligger i kramper och tuggar fradga eller är medvetslös.
Nåja, jag får ta mitt gamla, utgångna recept till Tyksen och besöka jouren där imorron. Blä. Jag vill verkligen inte. Jag känner mig som en narkoman som tigger knark.
Bittes blogg 
Att allt ska krånglas till. Hoppas att det går snabbt och smidigt imorgon. Med små barn så blir det lätt att saker och ting försvinner och hamnar på fel platser. Lycka till och ha det bra!
Tack ska du ha. Jag förstår bara inte varför det inte ska vara mänskligt att fela. Jo, det var mitt fel, de kanske har problem med senila eller dementa patienter (många äldre i alla fall) på just neurologiavdelningen, men de borde ju se att jag haft den där länge. Men tja, de tar sig knappast tid för det. Det ordnar sig, men jag vill ordna det NU! kram!
Det är så skit när det knappt finns utrymme för misstag. För misstag gör alla. Ett sjukvårdssystem som inte stöder människans välmående behöver gå på kurs. Har dom glömt vem målgruppen är?
Skit i skuldkänslan en stund (om du kan) och låtsas att du har diabetes och måste få ditt insulin fastän receptet är borta. Eller nitro för hjärtat. Eller Ventolin för astman.
Kram!
Jag tycker som dig. Jag känner mig bara så ledsen. Det var dessutom ett recept som var utskrivet för 9 månader till ungefär och man får inte ta ut för mycket i taget av det (så var det i alla fall i Sverige, här vet jag inte om det är lika noga) så det känns extra pinsamt.
Samtidigt så tänker jag precis sådär. Skulle jag ha varit utan insulin eller nåt ”vanligt”, skulle jag fått det utan tvekan. Men jag har ”bara” en medicin som jag började med sedan jag var 12 och man får inte sluta tvärt, man kan till och med få ett epilepsianfall av det. Ja suck, imorron är det helt slut och då får de faktiskt hjälpa mig!