Midsommaren – en bildkaskad

Det var en kylig kväll, dagens innan midsommarafton, som vi seglade in till Nagu. William var uppe och i full gång, solen gick ner bakom tallarna och det blev råkallt. Det här var tvillingarna premiärtur med segelbåten och de somnade intill motorrummet lite efter halv tio.

Hela resan, med två nätter i hamn, har gått över förväntan. Det känns så bra! Faffa&fammo hade kommit på den briljanta idéen att göra matstolar åt tvillingarna av Ikeas avsågade stolar, som är fastskruvade under en sittkudde. När de sedan inte längre behövs, döljs spåren lätt. 😀

Det var mycket folk i Nagu! Vi kom ju en dag innan midsommarafton och det var tur. Många platser var reserverade och vi letade efter en ledig boj – och hittade till slut en på kanten intill de reserverade platserna. Man är nära grannen. De där som låg på vår babordsida (längst till höger på bilden) festade hela natten, ända till efter 05 på midsommarafton. Det är förresten en Nautor Swan-båt.

Båtar, båtliv, solsken, massor med master, solsken, hurra!

Den första natten var sval, men tvillingarna sov så sött till halv åtta på morgonen (efter en vällingflaska). Det syns kanske inte så bra på bilden, för det kolmörkt när jag tog den, men de sover på en soffa som har ett typstycke som stöd, så att ingen ramlar ner.

Nagu är en idyllisk småstad där de flesta pratar svenska (jeee!!). Det var så himla underbart! Jag påpekade det för en bartender och han sa: Välkommen till Nagu! Det påminner om Sigtuna utanför Stockholm; det är lummigt och grönt med smala vägar. Plötsligt springer man på en lokal liten restaurang som tar hutlöst dyra priser för en liten öl (5,50!) och gör god mat. 300 meter från hamnen finns Sale, en strandkrog, en bankomat och Alko. Och det lokala försäkringskontoret tillsammans med en Seo-mack och en grill som heter West Coast (West Coast fanns förresten förut i Kokkola, där har jag spelat många biljardspel när jag var 18-19 och hängt!). Det finns också en mysig lekpark, en hoppborg och en massa skoj för de mindre.

Mika och jag fick en stund för oss själva, något vi värderar sannerligen högt! Men något midsommarsupande orkar vi inte med. Det är tur det. 😀

Ungdomarna däremot, fyllde både bryggor och båtar. Drack och spelade musik på hög volym, alternativt skrålade någon ”Knockin’ on Heaven’s Door” med akustisk gitarr och det var den enda låt han kunde. En annan föll i vattnet, asgarvande, fast hon hade ett blödande sår på knäet. En tredje, fick jag höra, gick runt på midsommardagen från båt till båt och frågade om de hade sett hennes kläder. Kära kids, ta hand om er, bränn er inte i solen, vi älskar er och vill ha er kvar! Det svåraste var egentligen att sova och att ta sig förbi med tvillingvagnen. Fast natt nummer två sov jag som en kung, trots skrattmåsskrän och en massa musik.

Vad gjorde vi med kidsen då? Tja, fammo och faffa var med mycket. Det är så bra med många famnar när man har tre små! Isaac och Milja var ganska nöjda med att krypa runt i båten, medan William krävde lite mer underhållning. Han tycker visserligen om sandlekar, men vill helst peta på allt möjligt, skruva, tejpa, linda in, klippa och snöra och vinscha.

… men inte sova! Igår somnade han tack och lov vid tiotiden, vilket är sent för honom. Till faffa sa han nåt i den här stilen:

– Faffa, år tvåtusenelva bestämdes det att morgon och kväll har bytt plats.
Faffa tänker lite och säger: Jaha, men det måste betyda att dag och natt också har bytt plats.
– Det vet jag inte! Nu måste jag fundera, svarar sonen. Sen säger han: – Nä, så är det inte! Det är slut på kvällar! 

Ja varför ska man behöva gå och lägga sig när man inte vill? Det mesta med ungarn har gått bra, ända till idag, då alla blev rastlösa. En hemfärd på tre timmar blev kanske lite enformig, då man vill springa och leka och gå på Alla Förbjudna Ställen och Säga Nej Till Absolut Precis Allt, men så är det när man är fyra.

Trots det här medicinstrulet, trots en hel del tics, är jag jättesuperglad att den här resan blev av. Jag är glad för att jag delar den här glädjen med fammo&faffa, att vi har möjligheten att åka ut med deras båt och att man kan åka med två ettåringar till sjöss. Man måste däremot vara beredd på att ta det enligt deras tidtabell, på deras villkor. Nu är vi hemma igen, det gungar lite i öronen, som det brukar efter den första båtturen varje år och vi fick regn på hemvägen. Det var skönt att hoppa i egen dusch och få uppskatta egna sängen igen. 😀