Lekpark hemma

Vi fick ett infall ikväll. Egentligen var det något vi hade planerat länge, men nu slog vi slag i saken.

Jag skulle gärna vilja ha en fin fåtölj eller nåt mysigt blombord i vardagsrummet, men let’s face it: Vi har tre småbarn som ränner runt och det är ingen idé att satsa på något sådant nu. Varför ska jag sätta upp saker som jag sedan irriterar mig på att de drar ner. Sålunda åkte vi på kvällsutflykt till Ikea och handlade en Wirre-rutschbana, som nu står i lekhörnan i vardagsrummet.

Jag skulle ha älskat det här om jag var liten. Jag kan på något sätt förnimma de. Visst, twinsen är lite för små för den ännu, men de kan alltid ha den som koja. Senare kan vi flytta den till deras eget rum, som ligger vägg i vägg med vardagsrummet och som inte ännu är riktigt klart för dem (och det fattas en dörr). Det fattas också ett par skåp att ställa in saker i och jag vet inte riktigt var vi ska hänga tvätten, som är där nu, men det där löser väl sig med tiden.

Det var däremot inte det lättaste att få hem den här oböjbara grejen. Hur tänkte vi här? tänkte vi när vi klämde in dubbelvagn och rutschkanor i bilen. Men det gick! Hah, det gick! Fast jag fick sitta ihopkrupen med ett par platsbitar i skallen (KOLON golvskydd) och fötterna uppdragna i en redan beklämmande sits mellan twinsen. Det är tur att vi bor nästan granne med Ikea.

Två små slagna hjältar orkade inte riktigt ända hem. Man tänker alltid att de där Ikea-resorna ska gå så snabbt, men de tar sin tid. Ungarna har fått ett par nya lakan, Ikea har fått in nya mönster, bland annat  Vandring-lakanet och Vandring Igelkott.

Nu har vi i alla fall en egen pulkbacke i vardagsrummet. Och jag har slut på batteri i kameran. Klockan är elva, men det är fortfarande aderton grader ute. Härligt!