Lördagsgrejs

Mannen och ungarna kastade ut sig själv (nejdå, de gick självmant) medan jag stressar över att hinna med så mycket som möjligt på den här tiden då inga barn är i huse… lägenheten. Jag bokstavligen häller utströdda leksaker i lådor och hittar min bodylotion bland ungarnas saker (vad gör den där?). En fjärrkontroll på balkongen. En och annan strumpa och vante på språng. Ett antal tvättbollar. Crocs på fel ställen. Tigeröron och rena blöjor, en napp! Hah, äntligen en napp (vart tar de alla vägen?)!

William hade ett måste-gå-till-fammos-för-det-var-nåt-viktigt-med-stora-båten och är således missing in action nu på dan. Det blev avsevärt tystare, kan man lugnt säga! Stackars lilla kille, han är mer svartsjuk på twinsen, än han själv kanske förstår eller kan förklara. Han säger det i handling och trots, inte ord. Jag tänker att det kanske är fel att han är med fammo och faffa hela tiden, att det är vi som borde ge honom ännu mer tid, eller fixa nån lekkompis här hemma eller jag-vet-inte-vad. Det är knappt så man hinner med en av tvillingarna i taget ibland.

Nåja, han blir större snart, men det är just det jag är rädd för också! Jag vill ju fortfarande att han ska vara liiiite liten så att han håller min hand. I morse vågade han inte gå förbi wattmätaren, eftersom den blinkande och han sa att den var skrämmande, eftersom rummet var dunkelt. Jag tog honom i famnen, min stora, lilla kille och vi satte händerna på dem lilla röda knappen och jag sa: Titta, det är inget farligt, fast det känns så. Det är en liten lampa.

Tvillingarna har fått klättra i soffan, det är alltid extra roligt, vi läser böcker och ser på det gråa vädret. Det vaknas meze till kvällen och det ser lovande ut. ^^ Kanske en liten lantlimpa på det, efter dusch, dammsugande och lite tvättmaskiner och sånt?