Skip to content

När det tar emot

25 april, 2012
tags:

Den här förlamande tröttheten går inte särskilt bra ihop med två klättrande ettåringar. Stundvis sitter de och leker, men i nästa sekund är båda i soffan igen. Kan man kasta ut en soffa? Vill nån byta den mot ett gäng Fatboys och lite blodtryckssänkande medicin?

Det känns som ett hån, när folk säger att det första året med tvillingar är det lättaste. Det är ju inte alls sant. Visst, det är svårare att få dem att sova samtidigt, men de hålls ju i alla fall nästan på samma plats. Hur överlever man ettåringar? Och två samtidigt? Just nu vet jag faktiskt inte. Jag har en plan för de närmaste timmarna, men ingen överlevnadsstrategi.

Kanske är jag bara en HS-person, men ibland känns det som att jag verkligen inte passar som mamma, när jag har fullt sjå med mig själv. När mitt spann av uppmärksamhet rinner över och man bara vill vara för sig själv en stund. Vart ska man gå? Vart ska man ta vägen? Kan man dra ur kontakten och rage-quit:ta som morsa?

Jag har flera saker jag borde göra, men blir jag bara sittande, stirrande framför mig eller på Vitan. Eller bläddra lite på facebook.

Annonser
5 kommentarer leave one →
  1. 25 april, 2012 06:01

    Men då är jag HSP. (nytt begrepp, mycket intressant, skall läsa mera!) Utan blyghet. Behöver mycket återhämtning efter en ljudlig dag. Bäst är TV eller nätet. Jag får själv välja hur stor världen (intrycken) ska va. Kan tänka mig att du inte kommer åt att välja din värld. Kram!

  2. 25 april, 2012 07:55

    Vänta bara tills de börjar springa och öppna dörrar och klägtra upp på bord.
    Idag har jag haft SÅ fullt upp..de var överallt, hela tiden..
    Tills min man kom hem och sa..”Men älskling, man kan ju faktiskt låsa alla dörrar”
    SUck 😉
    Men nu är dörren till tv-rummet låst, samt dörrarna till två ”farliga” skrubbar
    Blir kanske en lättare dag i morgon 🙂

    Kram!

    • 25 april, 2012 08:37

      Men! Du ska ju vara uppmuntrande! Ja huu, jag fattar inte hur det ska gå.

      • Rockmom permalink
        26 april, 2012 08:29

        🙂 Tihi!Jag brukar ju uppmuntra jo,,men igår var jag alldeles matt av trötthet. Idag får ungarna busa med mommo, då jag är på snabbvisit på jobbet, så nu saknar jag dem så det svider å förlåter alla dumma saker som de gör framöver. Amen!

      • 26 april, 2012 12:26

        Det är lugnt. 😀
        Jag förstår dig, på båda punkterna! Det är bra med jobb och lite distans ibland, man uppskattar det man har hemma! Lycka till med jobbet, om du hinner börja nåt innan sommaren.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: